Energiminister Mona Sahlin arbetar tillsammans med miljöpartiet med att ta fram en proposition som kommer att innebära att småskaliga vattenkraftverk med en effekt på högst 1500 kW kommer att förlora rätten till elcertifikat. De kraftverk som berörs kommer att gå miste om i genomsnitt en tredjedel av intäkterna.
På sikt innebär det att kraftverk som i dag producerar förnybar el kommer att stängas och läggas i malpåse när det blir dags för reinvesteringar.
Den energipolitik som i dag förs visar tydligt på stödpartiernas starka inflytande över regeringen. Det är förvånande eftersom man i det energipolitiska samarbetet mellan socialdemokraterna, centern och vänsterpartiet slagit fast att vattenkraften skall utvecklas med hjälp av elcertifikaten. Nu hotar en avveckling istället för utveckling.
Förslaget slår inte bara mot energiproduktionen i sin helhet utan också mot landsbygden och den lokala ekonomin. Småskaliga vattenkraftverk är del av den lokala miljön och där många anläggningar har funnits i uppemot hundra år. De minsta anläggningarna ägs och drivs av folk på orten och skapar lokala arbetstillfällen. Ägarna bidrar till att det finns en mångfald av aktörer på elmarknaden.
Elcertifikaten ger ekonomiska förutsättningar för att satsa på miljön som till exempel att förbättra fiskevägar och mildra miljöpåverkan. Utan elcertifikaten kommer små vattenkraftanläggningar på sikt ställas av och förfalla, vilket leder till försämring för miljön både genom ökad klimatpåverkan av ersättningskraften och för den lokala miljön.
Totalt ger småskalig vattenkraftproduktion i Sverige årligen 2 TWh förnybar el. Varje småskalig vattenkraftanläggning som avvecklas innebär ökade utsläpp av koldioxid, eftersom elkraften ersätts av annan, miljömässigt sämre elproduktion. Med tanke på klimatfrågan och önskan att minska oljeberoendet bör all miljövänlig elproduktion värnas.
Trots detta har regeringen inte gjort någon miljömässig konsekvensanalys av förslaget.
Förutom miljöaspekten finns flera andra skäl som talar emot avveckling av småskalig vattenkraft. Såväl den svenska elberoende industrin som andra samhällssektorer är i behov av all inhemsk elkraft som kan produceras. Användningen av el i Sverige ökar stadigt och på något sätt måste denna ökande efterfrågan mötas. Allra bäst är det givetvis om produktionen av inhemsk förnybar el kan öka.
Energimyndigheten har tidigare beräknat att 70 GWh ny elproduktion ska tillkomma i ny småskalig vattenkraft fram till år 2015 med stöd av elcertifikaten.
Tyvärr kommer regeringen och miljöpartiets förslag att innebära motsatt utveckling.
Inte heller ur ett vidare perspektiv är utvecklingen önskvärd, från bland annat EU:s håll finns en tydlig vilja om att medlemsländerna ska bygga ut sin förnybara elproduktion. Det skulle skada Sveriges anseende i miljöfrågor om vi, som har bättre naturliga förutsättningar för vattenkraft än många andra länder, avvecklar denna energikälla.
Förslaget slår inte bara mot små vattenkraftverk utan mot alla investeringar i förnybar elproduktion.
Om certifikatsystemet blir godtyckligt och inte teknikneutralt naggas trovärdigheten för hela systemet i kanten. Därmed ökar risken för alla som vill investera i förnybar elproduktion.
Det råder stor enighet om att det hade varit bättre med ett elcertifikatsystem som omfattar fler länder än ett som bara gäller för Sverige. Tyvärr kommer regeringens och miljöpartiets förslag att göra det omöjligt att i framtiden utveckla systemet i den riktningen då alla andra länder i EU anser att småskalig vattenkraft är bra och bör uppmuntras genom ekonomiska styrmedel.
En utveckling av förnybar inhemsk energi är ur många synpunkter önskvärd. Det är därför extra beklagligt att regeringen som så ofta talat sig varma för förnybara energikällor inte låter retorik och praktisk politik gå hand i hand. Förslaget bör därför dras tillbaka.