I Sverige finns en finurlig lösning där den som är anställd inte betalar in den egna skatten. I stället är det arbetsgivaren som fått denna uppgift. Man kanske kan tycka att det inte spelar så stor roll vem som faktiskt sätter in pengarna i skattekistan, men i själva verket får det till effekt att många människor underskattar skatternas omfattning.
I en omfattande kartläggning frågades nyligen allmänheten om hur högt de uppskattade att den samlade skatten var för en vanlig inkomsttagare. I genomsnitt trodde allmänheten att 34 procent av inkomsten gick till de skatter som betalas in till kommun, landsting och stat. Den faktiska summan, baserat på Swedbanks beräkningar, är betydligt högre – 52 procent. Så högt blir det nämligen när de indirekta (dolda) skatterna på arbete och konsumtion räknas in.
Så sent som under 1960-talet var skatterna i Sverige synliga. Men när politikerna började införa högskattesamhället valde de att enbart höja de indirekta skatterna på arbete (arbetsgivaravgiften) och på konsumtion (momsen). Resultatet är ett land där många grovt underskattar hur mycket som betalas in i skatt. Undantaget är företagarna, den enda grupp som faktiskt hanterar inbetalningen till Skatteverket.
Småföretagare runtom i Sverige vet att när de sätter in 20 000 kronor i arbetstagarens bankkonto så måste de också överföra ungefär lika mycket till Skatteverket – cirka 10 000 kronor i arbetsgivaravgift och cirka 10 000 kronor i synlig skatt. Tänk om det var löntagaren själv som hanterade inbetalningen, eller åtminstone på sitt bankkonto kunde se att hälften av pengarna gått till Skatteverket. Kanske skulle då fler inse hur höga de svenska skatterna faktiskt är.