Höga elpriser hotar våra jobb

Piteå2006-02-08 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den avreglerade elmarknaden skulle ge lägre priser men utfallet har blivit det motsatta. Höga elpriser märks både i den egna plånboken och i företagens resultat. Svensk basindustri är särskilt känslig för ökade elpriser då vi i större utsträckning använder el som råvara. När industrin får högre kostnader försöker de kompensera sig. De verkar på en global marknad, i hård konkurrens, vilket gör att de inte kan höja priserna. Företagen tittar istället på möjligheter att sänka kostnader och som vanligt hamnar personalkostnader under luppen. Ökar företagens elnota hotas därför våra jobb. Vi har i år sett flera exempel på detta, också inom SCA som drar ned verksamheten i Sverige med cirka 400 personer bland annat beroende på kraftigt ökade elpriser.



Sveriges välstånd och basindustri bygger fortfarande till stor del på landets tre viktiga naturtillgångar; säker och billig elkraft, skog och malm. Om fördelen med el till låga priser skulle försvinna hotas på sikt stora delar av den svenska basindustrin. Tiotusentals jobb ligger i potten.



Utifrån vårt perspektiv var svenska politiker under 70-talet kloka och förutseende. De kompletterade vattenkraften med kärnkraft och vi fick en mix som var ren och gav billig el. Dessa trumfkort slänger man nu bort ett efter ett. Sverige förlitar sig på att andra skall lösa vår elförsörjning. Är det verkligen rätt att ett land med en av världens renaste kraftproduktion stänger för att istället importera dyr och miljömässigt betydligt sämre kraft? Knappast!



Handeln med utsläppsrätter spär på elnotan ytterligare. Systemet har varit i drift i snart ett år och drivit upp elpriserna med cirka 30 procent i Sverige och övriga Europa. För den svenska pappersindu-strin innebär det merkostnader i storleksordningen 1,5 miljarder kronor per år vilket motsvarar kostnaden för cirka 3 600 årsarbetare. Vi skulle kunna ha förståelse för systemet om det bara drabbade fossilbaserad elproduktion, men inte fick något genomslag på övrig elproduktion. Det som händer nu är att kraftbolagens redan fyllda plånböcker nu blivit ännu stinnare. Sverige måste därför göra gemensam sak med Tyskland och andra länder och kräva en omarbetning av systemet.



El-certifikatsystemet, som syftar till en ökning av elproduktion baserad på biobränsle, hotar i nuvarande tappning vår råvaruförsörjning. Systemet innebär att elproduktion baserad på förnybara energislag, såsom biobränsle, ges ett särskilt stöd i form av ett el-certifikat som kan säljas. Kraftvärmeverk , med samtidig värme- och elproduktion, får genom el-certifikaten råd att använda vår massaved som bränsle. Ett nytt förslag, nu ute på remiss, ökar denna lönsamhet ytterligare. Risken är på sikt att försörjningen av vedråvara till våra massabruk och sågverk hotas. Det är inte långt borta, högst 2-3 år. El-certifikatsystemet måste på sikt därför avskaffas.



Varför har det blivit så här? Beror det på att våra politiker mer tänker på den egna makten än Sveriges bästa. Det är uppenbart att energipolitiken används som en bricka i ett politiskt spel. Det har ju visat sig "politiskt lönsamt" att köpa stödpartiernas röster genom en "grön gentjänst" i form av exempelvis kärnkraftsnedläggning.



Dagens energipolitik hotar våra jobb inom massa- och pappersindustrin både genom högre elpriser och genom subventioner till annan användning av råvaran. Politikerna måste ta sitt ansvar genom att uppgradera befintlig kärnkraft och vattenkraft. Öppna för en återstart av Barsebäck II. Se över systemen för handel med utsläppsrätter och el-certifikat. En robust och långsiktig energipolitik måste bygga på inhemsk elkraftproduktion som är så stor att den ger möjlighet till export.

Läs mer om