RSMH Norrbottens distrikt har under de senaste dagarna följt debatten omkring skolnedläggningarna i Norrbottens kommuner. Vi oroar oss över att det verkar som samtliga kommuner ser storskalighet som enda alternativet. Att småskolorna ska bort. Argumenten är att lärarna får köra mellan skolorna och det blir en arbetsmiljöfråga. Att det är många som går i pension åren framöver. RSMH ser inte var barnen finns i dessa argument, barn som ska fraktas till tätorterna och sitta i bussar, som leder till längre skoldagar. Vem försvarar deras arbetsmiljö
Det som oroas oss är de barn som inte orkar med storskalig miljö, som inte orkar med långa skoldagar. Som har någon form av handikapp. Många tror att personaltäthet är viktigt för dessa barn men de har missat en poäng. Dessa barn behöver oftast lugn och trygg miljö. De behöver personer som känner barnen väl och som barnen känner. Att ha mycket personal runt omkring sig skapar stress och osäkerhet.
Småskolorna har många fina fördelar som gör det möjligt för dessa barn att gå vidare till vidareutbildning. Barnen blir aldrig anonyma på en liten skola, varken för de andra barnen eller de vuxna. De blir sedda och hörda. Storskalighet är inget nytt och ser man på de resultat som skolorna redovisar så är det inte storskolan som är i topp. I dag har skolorna i Sverige många ungdomar som inte klarar skolans krav och inte heller får fullvärdig utbildning. Vi på RSMH tror inte att skapa storskolor löser de problemen, utan tvärtom skapar fler ungdomar som hamnar utanför.
Vi ser inte heller någon handlingsplan eller utredning från kommunerna där det lyfts upp hur man ska tillvarata de barn med synliga eller osynliga handikapp. Tvärtom så verkar det som att argumenten enbart handlar om hur det ska bli bättre för de vuxna. Har kommunerna tagit hänsyn till vad barnkonventionen säger, har man lyssnat till barnens röster och behov? Vi från RSMH tar avstånd från storskaligheten och de planerna kommunerna har.