Fripassagerare har också vunnit på euron
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För det andra, politikerna som sitter i EU-parlamentet är våra valda ombud och förtjänar vår respekt oberoende av deras representationer, det vill säga deras ideologier. För det tredje; om lönesänkningar i EU inte bara är en konspirationsteori som Olle Ljungbeck själv har hittat på, skulle det vara intressant att förklara hur det kommer sig att svenskar och européer aldrig har levt så gott som de gör nu, och har gjort de sista tio åren. Trots bensinkrisen, trots amerikanska bostadslånekrisen, faktorer som har ett stort inflytande på vår dagliga ekonomi, men som ändå inte märkts i så stor utsträckning.
För det fjärde så kommer vi inte att konkurrera med asiatiska arbetares låga löner, eftersom själva marknaden kräver, för att leva vidare, en globaliserad värld vars ekonomiska potential växer och konsumerar varor och tjänster på alla nivåer. Detta kräver att även vanliga EU-medborgare kommer ha nog med pengar, annars rasar världsekonomin, vilket inte är praktiskt möjligt.
Det är asiatiska konsumenter och arbetare som kommer att följa trenden, det vill säga deras löner och levnadskostnader kommer att stiga systematiskt med en naturligt växande socioekonomisk rättvisa som innebär att det asiatiska området är på väg in i en social agitation som till slut gynnar allas intresse, men är någonting som kommer att ta tid. För det femte så måste jag sluta hålla med Olle Ljungbeck angående lönekriterium för EU-tjänstemän och politiker, men samtidigt måste vi komma ihåg att det skulle vara svårt att få professionella och kompetenta politiker och tjänstemän till Bryssel (och även vår egen riksdag), med låg ersättning och i det perspektivet kan vi mycket väl diskutera nivån.
För Det sjätte, det som Olle Ljungbeck kallar Lissabonavtalet är ett fördrag som ska ersätta det som redan finns, som vi lever med, skillnaden är att det som kallas Lissabonfördraget är mycket bättre än det så kallade Nicefördraget. Det är svårt att se varför Olle Ljungbeck vill behålla detta.
För det sjunde så måste man inse att den socialdemokrati som vi lever med i dag, är inte alls som den var en gång. Det vore mycket tragiskt med ett stelnat parti som inte kan förändras. Partiet har anpassat sig till den ekonomiska verkligheten under olika skeden. Om vi jämför vårt sätt att leva i dag med det som var en gång, måste vi vara nöjda eftersom vi lever mycket bättre.
För det åttonde och sista, Sverige är inte med i den så kallade stabilitetspakten, då vi inte har infört euron, men det skulle vara bra att vara med eftersom det skulle innebära en stabilare ekonomisk utveckling i Sverige. En stor och stark valuta överlever bättre än en liten, speciellt när den är i och för sig beroende av den starka. Fripassagerare har också vunnit på euron.