Förstärkt välfärd tryggar morgondagen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ett sätt att svara på frågan är att försöka beskriva svenskens karaktärsdrag. Vi påstås vara arbetsvilliga, bra på att passa tider och en smula reserverade; präglade av vårt lutherska arv och ett kargt klimat. Naturromantiker är ett annat epitet som ofta dyker upp.
Om det finns någon sanning i dessa påståenden eller om de bara är nonsens låter jag vara osagt. Nationella karaktärsteckningar är inte lätta, om ens önskvärda, att göra. Frågan kan däremot besvaras på ett annat sätt. Inte utifrån våra egenskaper utan utifrån hur vårt samhälle har byggts upp och på vilka principer det vilar.
Sverige är en demokrati utan djupa klassklyftor. I jämförelse med andra är vi ett jämställt land, med hög kvinnlig förvärvsfrekvens, generös föräldraförsäkring och förskola för alla barn. Nästan varannan person läser vidare vid högskolan. Den som blir långvarigt sjuk eller arbetslös skyddas genom sjukersättning och a-kassa. Allemansrätten gör att alla kan njuta av stilla vattendrag och orörda skogar.
Dessa företeelser sammanfattas bäst i ett enda begrepp: välfärd. Det är välfärden som många svenskar känner stolthet över. Det är välfärden som skiljer Sverige från stora delar av omvärlden.
Men denna självbild - som byggts upp under decennier av möda och slit - fick sig en rejäl törn under 1990-talet när arbetslösheten nådde rekordnivåer och de offentliga finanserna var i kris. Det var då fröet till tvivlet såddes: Kommer välfärden att räcka den dag jag eller mina närmaste behöver den?
Även om Sverige har tagit sig ur den ekonomiska krisen finns oron kvar. Har skolan tillräckligt med resurser för att ge barnen en bra undervisning? Håller löftena om en trygg ålderdom? Kommer vården att fungera den dag då man behöver den?
Att känna oro inför framtiden är naturligt. Men det finns inte skäl till uppgivenhet. Tvärtom. Tillväxten är hög. De offentliga finanserna starka. Inflationen låg. Arbetslösheten på väg ner.
Välfärden bidrar till den positiva utvecklingen. Ett bra utbildningsväsende gör att Sverige kan konkurrera om kunskapsjobben på världsmarknaden. En utbyggd sjukvård ser till att människor snabbare kan komma tillbaka till arbetslivet efter sjukdom. De sociala bryggorna i form av a-kassa och arbetsmarknadspolitik förbättrar möjligheterna att hantera nödvändiga strukturomvandlingar.
Att investera i trygghet är därför en framtidssatsning i sig. Under nästa år kommer välfärden att stärkas på flera sätt.
Den 1 juli höjs taket i föräldrapenningen från 24 800 till 33 100 kronor i månaden. Samtidigt höjs ersättningen i de så kallade lägstanivådagarna, från 60 till 180 kronor per dag.
Barnbidraget höjdes redan i oktober med 100 kronor per barn. Från januari 2006 införs även ett flerbarnstillägg på 100 kronor från det andra barnet.
Underhållsstödet för barn i ekonomiskt utsatta familjer höjs med 100 kronor per barn. Bostadsbidraget till barnfamiljer höjs med 100 till 150 kronor i månaden.
Förskolan och skolan får 1500 miljoner kronor för att anställa mer personal så att barngrupperna och skolklasserna blir mindre och undervisningen bättre.
För att förbättra för de allra sämst ställda pensionärerna höjs taket i bostadstillägget för pensionärer till 4850 kr i månaden.
Rättsväsendet får kraftfulla förstärkningar för att stävja brottsligheten. 400 miljoner kronor anslås för att öka säkerheten, förbättra behandlingen och få fler platser inom kriminalvården.
210 miljoner kronor avsätts för att förbättra missbrukarvården och motverka hemlöshet.
20 000 plusjobb och 10000 utbildningsvikariat inrättas för att stärka kvaliteten i välfärden.
Kommunerna och landstingen får sammanlagt 7 miljarder kronor extra i statligt stöd för att förbättra skolan, vården och omsorgen.
Åtgärderna är viktiga - inte bara för att de leder till ett rättvisare och tryggare samhälle - utan även för att de stärker det typiskt svenska: välfärden.