Bengt Lindhé kritiserar vindkraften den 1 december i Piteå-Tidningen, men han bortser från att konsumenternas samlade elräkning sänks om man ökar ambitionsnivån för den förnybara elproduktionen, och vindkraftsutbyggnaden ökar.
Lindhé hänvisar till Vetenskapsakademien som "räknat ut" att den nuvarande vattenkraften bara räcker till att reglera 10 terawattimmar, TWh, vindkraft och att vi därefter måste bygga ut vattenkraften. Vetenskapsakademiens påstående har blivit hårt kritiserat, bland annat av Energimyndighetens förre generaldirektör Tomas Kåberger som menar att det inte presenterats några tekniska eller ekonomiska skäl att 30 TWh vindkraft inte skulle vara möjligt.
Professor Lennart Söder vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, har i en studie visat att det går att balansera upp till 30 TWh vindkraft i det svenska elsystemet. Faktum är, tvärtemot vad Lindhé hävdar, att vindkraften producerar mest de kalla vintermånaderna då behovet också är som störst. I dagsläget klarar vi höglastsituationer utan vind, och det blir inte svårare för att vi skulle ha mer vindkraft. I stället bidrar en utbyggnad av vindkraften till en ökad kraftreserv och ökad försörjningstrygghet.
Återigen med hänvisning till Vetenskapsakademien påstår Lindhé att vindkraften är dubbelt så dyr som annan el. Det så kallade elcertifikatsystemet, som styr utbyggnaden av förnybar el, är ett marknadsbaserat system som säkerställer att den billigaste energikällan byggs ut först. Anledningen till att vindkraften nu byggs ut kraftigt är att det är den förnybara elproduktionsteknik som är billigast. Inte heller ny kärnkraft kan antas vara billigare än vindkraft, tvärtom visar flera studier att förhållandet troligen är det omvända.
Elkonsumenterna är de stora vinnarna om vindkraften byggs ut. Om Sverige ökar ambitionsnivån med ytterligare 15 TWh förnybar el fram till 2020 så stiger visserligen de svenska elkonsumenternas kostnader för elcertifikaten men, som Energimyndigheten skriver, "den ökade elproduktionen kommer dock att pressa ner priserna på el och totalt sett kommer genomsnittskostnaden för elkunden att vara lägre" (under perioden 2012-2035). För den elintensiva industrin som inte omfattas av elcertifikatsystemet blir vinsten ännu större. Om man utnyttjar EU:s samarbetsmekanismer så att andra länder är med och betalar för vindkraften i Sverige ökar vinsten för de svenska hushållen.
Vindkraft skapar inte bara ökad sysselsättning och regional tillväxt. Allianspartierna framhåller också att den förnybara elproduktionen minskar sårbarheten och ökar försörjningstryggheten, samtidigt som den möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser i våra grannländer. Dessutom innebär utbyggnaden av vindkraft och annan förnybar el att konkurrensen på elmarknaden ökar, samtidigt som det ger möjligheter för den enskilde att äga sin egen elproduktion och få ett större inflytande över elkostnaderna.