Företagsklimatet i Arvidsjaur?
Vad har då dessa människor för erfarenhet från företagande i Arvidsjaur, undrar Ulf Dahl i en debattartikel.
Foto: Göran Westerlund, Nyheter i Norr
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu ska vi konstatera lite om Arvidsjaur och företagandet, det vill säga hur det så kallade obefintliga indirekta företagsstödet till företagarna fungerar. För det första diskuteras detta stöd på en nivå som ingen riktigt kan ta ansvar för.
Jag förutsätter att ingen ansvarig inom kommunen beräknat den årliga omsättningen på all handel inom handel och industri samt hur mycket intäkter vi anser att kommunen årligen förlorar genom att våra medborgare, företag och kommun handlar eller köper externa tjänster i andra kommuner. Vetskapen skulle ge oss en barometer på status av företagandet och indikera hur mycket vi troligen kan förbättra klimatet och utveckla våra företag lokalt. Skulle vara intressant att veta hur kommunen prioriterar sina egna inköp av varor och tjänster.
Hur agerar då kommunen mot företagare som besöker kommunen för en dag eller två för att sälja sina produkter? Jo då gäller inte samma regler som för kommunens egna företagare. Mitt emot kommunens kontor, i bästa läge, får försäljning av billiga kläder ske under hela sommaren, alla dagar, till en mycket billig penning, detta i skarp konkurrens med ortens handel som investerat och försörjer flera löntagare.
Detta tillåts trots att ett speciellt område finns anvisat för torghandel. "Handel föder handel" har blivit det starka ledordet för de Sossar och näringsutvecklare som tror sig ha lösningen på problemet. I vissa fall ageras bakom kulisserna i syfte att företagarna absolut inte skall ha någonting att tillföra ej heller att veta, vilket skapar en rädsla och osäkerhet för framtiden. Dock finns det vissa företrädare som ingenting har med saken att göra men som befinner sig mitt i beslutscentrum utan att veta någonting om handel som deltar i processerna.
Matförsäljning och tillverkning av mat får ske under marknadsdagarna av tillresta företagare emedan lokala företagare inte ens får tillverka smörgåsar, semlor eller blanda smakfull sillsallad eller ens baka bröd där kaffe serveras. Svagt av er Sossar, snart stänger ni väl ortens alla bagarstugor. Vad vet jag.
Kommunens roll måste naturligtvis granskas. Hur många gånger rycker inte kommunens inspektörer ut och för att förbjuda verksamhet i företag som verkat i kommunen i många år. Många gånger verkar anledningen till utryckningarna vara baserade på rena ryktesspekulationer. "Ni får inte bre på smörgåsar i denna lokal", "ni får inte montera semlor", "ni får inte göra sallad", "ni får inte servera kaffe", "ni får inte laga mat", och så vidare, mycket baserat på ryktesspridning och man agerar därmed utan sunt förnuft. Hur många har tagit skada?
Ej heller vill kommunen att de egna företagarna ska få skylta om var deras företag är lokaliserade. Arvidsjaur har i dag troligen Sveriges mest osymmetriska skyltning av gator och andra resmål. Gatuchefen verkar inte ha koll och inget intresse. Dels lutar gatlysen på olika platser samt har skyltar som inte syns eller är trasiga emedan företagarna inte får skylta som de önskar i syfte att öka omsättningen emedan exempelvis besökande företagare som säljer varor i Medborgarhuset får sätta upp sina skyltar precis var och hur de vill. Vilket klimat skapar detta?
Vad gör då kommunen för att hjälpa företagarna. Ja, Mikael Reinholdsson, näringslivsutvecklare vid Arvidsjaurs kommun, han tycker att klimatet har blivit bättre. Vad vet han. Vi ligger på jumboplats i Sverige. Han tillsammans med ett fåtal initierade är förespråkarna av att "handel föder handel", bara inte för Arvidsjaurs företagare.
Det finns mycket att önska för ett bättre Arvidsjaur. För det första måste ett förbättrat klimat bygga på engagemang av att befintliga företag integreras i planering och genomförande av kommunens flerårsplaner. Företagarna har, trots allt, verkat under många år och vet varför företagsklimatet kunde vara bättre.
Skulle gissa att kommunalrådet inte alltför ofta har satt sina fötter i mer än ett fåtal företag och kanske eventuellt lyssnat på några av dem en och en. Jag vet företagare som verkat i mer är 20 år och ännu inte mött en företrädare från kommunen. Snacka om företagsklimat när inte ens utvecklingsenheten finns ute bland sina kunder. Hur många i Arvidsjaur har exempelvis tagit del av kommunens framtida plan för näringsutveckling?
Vad kan vi göra. Diskutera med handel-, industriföretagen och andra organisationer om en gemensam framtida plan som bygger på vad man behöver för att utvecklas positivt. Paketera sedan kommunens olika stöd till de företag som önskar etablera sig samt starta en mer aktiv kampanj för att försöka skapa ett äkta företagsklimat i Arvidsjaur som bygger på en team arvidsjauranda. Bjud in "alla" företag, det vill säga även de företag som av olika anledningar lämnat organisationen Företagarna eller Handel för att få en bredare och mer förankrad bild av situationen.
Vi kan, om alla hjälps åt, utan att det behöver ske i isolerade partipolitiska rum, skapa en anda av framtidstro. Samla även den dolda kompetens som finns för att tillskapa nödvändiga nätverk och en medverkan till ett brett och förankrat framtidsprogram för kommande år. Helt klart är att det inte räcker med nuvarande politiska och kommunala kompetens utan att företagens idérikedom måste involveras mer. Slå ihop Företagarna, Handel, Turismen och Utvecklingsenheten till en gemensam resurs för samplanering och uppföljning. Att informationsteknologin numera nästan helt saknas i kommunens framtidsplaner är en helt obegriplig fadäs i prioriteringen. Vi kunde ju förr eller hur?