Fjärrvärmehinder hotar klimatet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den svenska fjärrvärmen och kraftvärmen (samtidig produktion av värme och el) växer varje år och har en stor potential att fortsätta expandera. Om fjärrvärmen ökar från dagens cirka 50 TWh till 60 TWh år minskar de svenska koldioxidutsläppen med cirka 3 miljoner ton. Dessutom minskar utsläppen från kolkraftverk utanför Sveriges gränser med cirka 7 miljoner ton, då fjärrvärmen reducerar elanvändningen för uppvärmning och kraftvärmen ger ny hållbar elproduktion.
Fjärrvärmens framgångar i Sverige gör att man lätt tar dess stora klimatnytta för given, och glömmer bort att fjärrvärmeföretagen även i framtiden måste ha rimliga villkor och våga fortsätta att investera. Det finns i dag flera exempel på att myndigheter och utredningar på nationell nivå lagt fram förslag som riskerar att motverka fjärrvärmens utveckling runt om i Sveriges kommuner. Det handlar exempelvis om krav om prisreglering, förslag till nya byggregler samt utformningen av konverteringsbidrag och stödet till lokala klimatinvesteringar.
Prisreglering hotar fjärrvärmen. Svensk fjärrvärme har utvecklats i konkurrens med övriga uppvärmningsformer, vilket bidragit till resurseffektiva lösningar till gagn för kunder, miljö och samhälle. När vissa myndigheter nu argumenterar för prisreglering på fjärrvärme så riskerar man att strypa utvecklingskraften och investeringsviljan i den bransch man säger sig vilja gynna.
Boverkets nya byggregler hotar fjärrvärmen. Boverket har lagt fram ett förslag till nya byggregler som kan leda till att svenska husbyggare väljer bort fjärrvärme och istället ökar elanvändningen. Detta skulle öka koldioxidutsläppen och förvärra växthuseffekten.
Bidrag för konvertering riskerar att öka elanvändningen. Riksdagen har beslutat att hushåll med oljeuppvärmning eller direktverkande el kan få bidrag för att byta uppvärmningsform. Men bidragets utformning riskerar att gynna värmepumpar, och därmed i sämsta fall ökad elanvändning och ökade koldioxidutsläpp från kolkraftverk i Europa, tvärtemot syftet.
Stöd till klimatinvesteringar räknar inte in fjärrvärmens hela klimatnytta. Mer än varannan ansökan om 2006 års klimatinvesteringsstöd från Naturvårdsverket inkluderar åtgärder för biobränslebaserad fjärrvärme. Dessa projekt kan både reducera de svenska koldioxidutsläppen och, genom minskad elanvändning, reducera utsläppen från kolkraft i andra länder.
Men enligt regeringens förordning ska klimatinvesteringsbidragen främst syfta till att reducera de svenska utsläppen av växthusgaser, och inte de utsläpp som orsakas av kolkraftverk i utlandet. Det är en märklig politik, eftersom påverkan på vårt klimat är oberoende av var utsläppen sker.
Alla talar väl om fjärrvärmen och allt fler tycks inse dess stora betydelse i arbetet mot växthuseffekten, men klimatnyttan uppstår inte av sig själv. De vänliga orden hjälper inte om de konkreta besluten på nationell nivå tvärtom reser hinder för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Norrbotten.
Vi behöver en långsiktig och genomtänkt miljö- och klimatpolitik som skapar förutsättningar för alla dem som vill investera i en hållbar framtid.