Häromdagen förtidsröstade jag på Feministiskt initiativ, trots att det finns två starka anledningar emot. Fi kommer inte att införa ett fossilfritt samhälle, vilket faktiskt är mänsklighetens största ödesfråga just nu. De har inte heller ett klasslöst samhälle på agendan, och utan den ledfyren går man förr eller senare vilse i kapitalismens dimmor. Dessutom är Fi ett parti, och det är tyvärr inte parlamenten som kommer att förändra världen. Det gör folkrörelserna.
Jag är däremot imponerad av hur Fi redan satt feminismen på dagordningen, och allt smart som kommer med på köpet: normkritik, koll på härskartekniker, förståelse för att maktordningar hänger ihop, att det personliga är politiskt och till och med att kärlek har plats i politiken. Utan Fi som blåslampa skulle övriga partier fortsätta vara ännu mer gubbiga, omedvetna och bara spela feminister för gallerierna.
Kommer Fi in i riksdagen kommer de dessutom få en reell påverkan som kan göra verklig skillnad för kvinnor, och för andra utsatta grupper. Inget annat parti driver frågorna om jämställda löner, antirasism eller våld i nära relationer lika hårt.
Men största anledningen för mig att rösta är nog ändå att Fi har lyckats skapa ett sånt momentum och flow. Att de får tusentals feminister att känna att deras frågor för en gångs skull får komma först och ta plats. Att de får folk att känna att det faktiskt kan vara möjligt att förändra världen, trots allt. Sådana känslor skapar ekon långt utanför parlamenten och gör att alla möjliga rättviserörelser sträcker på ryggen och fortsätter att skapa det samhälle vi behöver. Det vill jag använda min röst till.