Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När Feministiskt initiativ för snart ett år sedan presenterade iden om att ställa upp i valet tyckte runt 15-20 procent av väljarna att det var en bra ide. <br /><br />Svaren speglade den frustration som många känner över att frågor som rör kvinnors rättigheter oftast hamnar längst ner på den politiska dagordningen. <br /><br />Missnöjet med att dagens riksdagspartier inte förmår handskas med de här frågorna på annat sätt än som om de vore någon form av särintressen och minoritetsfrågor var berättigat. Och är det fortfarande.<br /><br />Men är inte Feministiskt initiativ bara ett "en-fråge"-parti? Nej, tvärtom menar vi att det är helt nödvändigt att se det politiska arbetet för jämställdhet som en helhet. <br /><br />En politisk reform på ett område får obönhörligen effekter för jämställdheten inom ett annat. Det går till exempel inte att koppla loss familjepolitik från arbetsmarknad eller socialförsäkringssystem. Det krävs därför ett helhetsgrepp på politiken för att alla människor ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. <br /><br />En feministisk politik arbetar mot alla de generaliserande uppfattningar om män och kvinnor som vi ständigt pådyvlas.<br /><br /><br /><br />Maktförhållandena i samhället synliggörs tydligt på arbetsmarknaden. Könsmaktsordningen, kvinnors underordning som resultat av mäns överordning, syns i kvinnors överrepresentation i deltidsarbete och deltidsarbetslöshet, syns i könsuppdelade arbetsuppgifter, syns i kvinnors lägre löner, sämre arbetstider, lägre a-kassa, och så vidare. Kvinnor straffas ekonomiskt för att vi kombinerar betalt arbete med vård av barn, gamla och hem. Män kombinerar betalt arbete med ekonomisk, politisk och facklig makt.<br /><br />Kvinnors arbete värderas generellt lägra än mäns. Det gäller både privat och offentlig seketor. <br /><br />Det skiljer runt 4 000 kronor i månaden mellan verkstaden och vården. Kvinnor är bärare av den del av den skattefinansierade sektor som innefattar vård, omsorg, utbildning och kultur. Minskade satsningar inom de här områdena minskar också kvinnors möjligheter att kräva rättvisa löner och trygga arbetsvillkor. <br /><br />När samhällelig service och trygghet inte fungerar tvingas kvinnor som jobbar inom andra sektorer avstå från avlönat arbete. Kvinnors deltid är sällan ett fritt val utan snarare en konsekvens av brister på arbetsmarknaden.<br /><br /><br /><br />Det nuvarande pensionssystemet missgynnar kvinnor. Pensionen baseras på livslönen och det gör att kvinnor som grupp, med låga löner och mindre antal betalda timmar, i genomsnitt får 20 procents lägre offentlig pension än män. "Löneskillnader på arbetsmarknaden reproduceras i ersättningssystemen (socialförsäkringarna) och pensionen. <br /><br />Oavlönat arbete ger ingen inkomst eller pensionsrätt i pensionssystemet men bidrar avsevärt till hushållens välfärd." (Regeringens budgetproposition 204/05:1, bilaga 4)<br /><br />Nedskärningar i välfärdssektorn försvagar alltså kvinnors ställning. Satsningar stärker den. <br /><br />En ekonomisk politik som har som mål att öka kvinnors ekonomiska makt och inflytande måste därför ha en mer utvecklad syn på relationen mellan samhällelig och privat konsumtion än den som dagens politiska debatt erbjuder.<br /><br /><br /><br />Lönegapet mellan kvinnor och män har varit konstant under de senaste 20 åren, trots lagstadgad likalöneprincip, både i Sverige och i EU. Enligt EU-direktiven åligger det medlemsländerna att vidta åtgärder. <br /><br />I klartext betyder det att "systemfel" ska rättas till med "systemåtgärder". I Sverige har Medlingsinstitutet en viktig roll i lönebildningen. Men institutets direktiv går fortfarande ut på att industrin, det vill säga de mansdominerande yrkena, ska vara löneledande. Varför då? <br /><br />Varför ska vi acceptera att arbete med maskiner alltid ska vara mer värt än arbete med människor?<br /><br /><br /><br />Direktiven måste ses över. Varken LO:s förbund eller andra fackförbund har hittills förmått bryta med den urgamla norm som värderar kvinnors arbete lägre än mäns och den här föråldrade synen fortsätteratt reproduceras i nya kollektivavtal. <br /><br />Det krävs en nationell lönekorrigering samtidigt som arbetsmarknadens parter måste förstå att ansvaret för barn och hem måste vila lika på män och kvinnor. <br /><br />En individualiserad föräldraförsäkring kommer sannolikt att underlätta den mentala omställningen!<br /><br /><SignaturAvslut>Aase Hensvold<br /><br /></SignaturAvslut><SignaturAvslutEpost>Kandidat till Feministiskt <br /><br />initiativs riksdagslista</SignaturAvslutEpost>
