Feministisk politik tar ansvar
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Mycket tack vare ideella organisationer och föreningar, feministisk forskning och privatpersoner som ständigt påpekat orättvisor och osynliggöranden.
Dessa har utgjort en motvikt mot traditionella politiska krafter där frågor om kön, etnicitet och sexualitet ofta ignoreras. För feminister medför vetskapen och kunskapen om dagliga orättvisor och fördomar krav på handling och åtgärder. Politik handlar om prioriteringar. Det är många i dag som anser att man inte prioriterar frågor om jämställdhet och jämlikhet i tillräckligt hög grad.
Mäns våld är ett samhällsproblem som tar sig många uttryck och drabbar många grupper. Mäns våld mot kvinnor har det talats om länge men lite har hänt - det är något alla etablerade partier är överens om, men ingen tar itu med. Än i dag tar samhället inte sitt ansvar för att stödja, hjälpa och skydda kvinnor som utsätts för våld. Det är upp till frivilliga kvinnojourer att ta det ansvaret. Kvinnojourernas arbete ifrågasätts många gånger och de har begränsade resurser. Trots att mäns våld drabbar oskyldiga och skapar lidande och skador för miljardtals kronor.
Feministiskt Initiativ (Fi) kräver att kommunen tar ansvar för att kvinnor som utsätts för våld av män får hjälp och att samordningen mellan olika myndigheter förbättras. Fi vill också verka för en ökad fokusering på männen som utövare och kraftfullare preventiva åtgärder. Piteåuppropet för kvinnofrid är en positiv kraft. Det handlar bland annat om att förändra föreställningar kring manlighet och maskulinitet. Dömda män och män som misshandlar ska erbjudas vård.
Våld är ett maktmedel som används framför allt av män. Grupper av människor som på olika sätt avviker från normer och föreställningar om hur man bör vara drabbas särskilt hårt. Detta gäller människor som bryter mot normer kring sexualitet, människor med utländsk bakgrund och människor med funktionshinder, kvinnor som män, bland andra.
Attackerna mot RFSL-lokalen i Piteå är ett uppmärksammat och nutida lokalt exempel på mäns våld mot människor som bryter mot normer. Hatbrotten mot homo- och bisexuella och etniska och religiösa minoriteter ökar i Sverige. Förekomsten av hatbrott är något som inte kan tolereras i en rättsstat. Hatbrott är ett uttryck för en grundläggande brist på respekt för mänskliga rättigheter, människors lika värde och demokrati.
Med en feministisk förståelse ser man mäns våld, mot bland annat kvinnor och hbt-personer, som den yttersta konsekvensen av en manlig överordning. Föreställningar om kön, kvinnlighet och manlighet är intimt sammankopplade med föreställningar kring heterosexualitet, vithet och en funktionell kropp.
Vetskapen och kunskapen om våld, orättvisor och fördomar medför ansvar och skyldighet att prioritera och agera, i riksdagen, landsting och kommun, på arbetsplats, i skolan och hemma, menar vi i Feministiskt Initiativ.