Nyligen rapporterade Naturvårdsverket att Sveriges klimatutsläpp fortsätter att minska - men i allt långsammare takt. Samtidigt kräver det internationella klimatarbetet att alla länder och regioner gör mer än i dagsläget för att minska utsläppen. Det kräver effektiva åtgärder och verktyg för framtiden. Ett sådant verktyg är EUs utsläppshandelssystem, EU-ETS.
Det senaste året har jag ägnat mig åt att förhandla om hur detta system kan göras om. Efter långa och svåra förhandlingar nådde vi till slut uppgörelse i Europaparlamentets miljöutskott den 15 december. Jag är både stolt och glad över uppgörelsen som är ett steg i rätt riktning för klimatet.
Handeln med utsläppsrätter är en förutsättning om EU ska kunna leva upp till Parisavtalet. Det är även det bästa verktyget vi har för att se till hjälpa industrin att ställa om till en hållbar och fossilfri tillverkning.
Miljöutskottets överenskommelse har högre ambitioner än EU-kommissionens förslag som vi utgick ifrån. Vi trappar upp takten på den årliga skrotandet av utsläppsrätter från 2,2 procent till 2,4 procent. Det innebär att vi minskar utsläppen med ytterligare hundratals miljoner ton. Dessutom enades vi om en kompromiss om att inkludera sjöfarten i ETS om inget motsvarande globalt ramverk tas fram för att minska utsläppen från sektorn.
Särskilt glad är jag också över att vi är överens om att en social omställningsfond som ska motverka negativa sociala effekter för arbetare. När Sverige och Europa nu ökar takten för att ställa om till det fossilfria samhället blir det särskilt viktigt att motverka att särskilt fossilintensiva regioner slås ut och lämnas på efterkälken.
Arbetet fortsätter, nu ska reformen passera Europaparlamentets kammare i februari nästa år, därefter väntar förhandlingar mellan medlemsländerna i Rådet. Nu gäller det att alla förstår allvaret, så att vi kan leva upp till Parisavtalet och därmed ta steg mot en mer hållbar framtid.
Ansvarig förhandlare för revisionen av EU:s utsläppshandel inom den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet