Ett år med extrema väder-katastrofer
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I början av året inleddes EU:s handel med utsläppsrätter, som syftar till att reducera utsläppen av växthusgaser på ett effektivt sätt. Och kort därefter, den 16 februari, trädde Kyotoprotokollet i kraft.
Samtidigt rapporterades att halten av koldioxid i atmosfären i slutet av 2004 var rekordhög (378 ppm) och internationella energiorganet IEA varnade för att koldioxidutsläppen i världen, om inget görs, kan öka med 60 procent de kommande 25 åren.
Under året har det kommit en strid ström av nya forskningsrapporter som sammantaget indikerar att klimatförändringen både kan gå snabbare och bli mer omfattande än vad forskarna tidigare trott. Det har handlat om att glaciärer i Antarktis, på Grönland och i alperna smälter allt snabbare, att istäcket i Arktis aldrig förr varit så tunt under de 100 år som man gjort mätningar, att jordens atmosfär innehåller mer koldioxid än den gjort de senaste 650 000 åren, att Golfströmmen kan avstanna, att Amazonasfloden läcker växthusgaser och att stora sibiriska myrområden håller på att tina för första gången sedan istiden vilket också späder på den pågående globala uppvärmningen.
Det har också presenterats en rad forskningsresultat om växthuseffektens konsekvenser, såsom att tropiska orkaner tilltagit i styrka, att ökenspridningen hotar världens fattiga och att Europas storstäder fortsätter att bli varmare. För Sveriges del har det handlat om värmeböljor, insektsburna sjukdomar och ökad risk för översvämningar och skred.
Forskningsrapporterna gick inte längre att förneka. I början av juli medgav USA:s president George W Bush, för första gången, att "jordytan blivit varmare och att ökningen av växthusgaserna, som alstras av människor, bidrar till problemet".
Därefter inträffade en rad extrema väderhändelser. Extrem torka i Spanien och Portugal, allvarliga skördeförluster i Marocko och Niger vilket ledde till svältkatastrof, samtidigt som det i övriga världen rapporterades om svåra översvämningar, kraftiga skyfall och häftiga stormar. Men störst uppmärksamhet fick orkanen Katrina som svepte in över New Orleans. Det går fortfarande inte att säkert koppla de enskilda katastroferna till växthuseffekten, men de ligger i linje med den utveckling som klimatforskarna rapporterat blir effekten av mänskliga utsläpp av växthusgaser.
2005 blev året då växthuseffekten slog igenom på alla tänkbara plan. Exempelvis meddelades att både OS i Turin och fotbolls-VM i Tyskland ska bli "klimatneutrala", vilket betyder att arrangörerna via olika åtgärder kompenserar för utsläppen av växthusgaser. Mediernas rapportering ökade kraftigt, växthuseffekten blev ett samtalsämne vid lunchbordet och regeringen tillsatte en utredning om hur Sverige ska kunna anpassa sig till de kommande klimatförändringarna.
2005 blev det näst varmaste året sedan meteorologerna började med systematiska mätningar på 1800-talet. Det enda år som hittills har varit varmare är 1998, då väderfenomenet El Niño var extrem och höjde den globala medeltemperaturen i luft och hav. De nya forskningsresultaten och årets många väderkatastrofer var något för FN:s toppmöte om klimatkonventionen och Kyotoprotokollet i Montreal att tänka på. Mötet blev en klar framgång, då länderna bland annat enades om att inleda förhandlingar om i-ländernas utsläppsbegränsningar efter 2012. År 2005 blir också det dyraste året i försäkringsbranschens historia.
Frågan är om det nya året blir lika dramatiskt som det gångna. Och om världen vågar ta de nödvändiga stegen för att börja minska utsläppen av växthusgaser.