Replik till "Underbara dagar framför oss" av Daniel Suhonen på PT:s ledarsida den 29 mars och " Ett parti på frammarsch" den 30 mars 2011 av Linnea Lindberg.
Rederiet för världsomseglingar har utsett en kapten på en fritidsbåt till befälhavare på det stora fartyget. Nu är det så att resan inte handlar om att navigera i skärgårdsvatten med båt och "snurra", den farkost som den nyvalde kaptenen är van vid. Den stora socialdemokratiska resan kommer inte att bara gå i lugna skärgårdsvatten utan även över oceaner i rytande storm och oftast utan sjökort. Det senare är naturligtvis en katastrof men eftersom den nyutsedde sjökaptenen ändå inte kan läsa kortet utan navigerar efter telefonkatalogens röda sidor, är skaderisken varken större eller mindre.
Eftersom det stora fartyget ännu ligger stilla i hamn, är det inte så farligt att spela kapten, men faktum är att båten inom kort måste lämna kaj för en resa på vad som kan komma att visa sig vara okänt vatten. Alla ombord är oroliga för det som pågår. Varken sjökaptener eller partiordföranden ska tillsättas efter arbete i slutna rum av valberedning, där de som ska konfirmera detta arbete förväntas säga ja till en person vars duglighet för uppdraget är helt okänt och en person som varken sagt full fart framåt eller back i maskin.
Vad Håkan J och Tommy W undertecknat på Dagens Nyheters debatt den 31 mars är ett konstaterande av att fortsätta med Mona Sahlins politik och det finns många motsägelser i förhållande till det så kallade linjetalet på extrakongressen. Under dessa ovan beskrivna omständigheterna uppstår många tveksamheter om man som passageraren vill vara med på det som mer och mer framstår som en mållös tripp som i princip skulle babord men som nu saknar riktning.
Under S-kongressen har den nye partiledaren framfört gamla slogans och paroller som en gång var aktuella under andra ekonomiska och sociala förhållanden. Så det är bara optimismens förespråkare och glädjespridare typ Daniel Suhonen som inte kan se verklighet som innebär annorlunda förutsättningar i vår egen ekonomiska politik som är beroende och måste utformas från omvärldens utveckling i globaliseringens spår. Håkan Juholts diskreta sågning av marknadskrafterna under kongressen visar hur osäker och sårbar han är, som kan konstateras i DN debatt som han och Tommy Waidelich undertecknat.
En fråga kvarstår som i socialdemokratins intresse borde få ett svar men som bara kommer att spekuleras kring är vilken exponering som valberedningen utsattes, eller valde att utsättas för, för att komma fram till detta beslut av kandidat till partiledarposten. Aktiv lobbying och vad mera från vem? Cui bono? När falangens konflikter har blivit viktigare för dessa kämpande krafter än själva den socialdemokratiska utvecklingen begränsas direkt chansen till ett regeringsalternativ och det är inte ett parti på frammarsch som Linnea Lindberg uppmuntrande skriver i PT den 30 mars. Många kännbara indikationer talar om att förfall i den socialdemokratiska rörelsen inte kan hindras bara på grund att en del mediala socialdemokratiska krafter engagerar sig till förmån för ny partiledare.
Välgrundad kritik byggd på socialdemokratiska värderingar istället för intriger och rädsla för repressalier, måste ges utrymme och väga tungt. Avsaknaden av destination/riktlinjer, där olika besked ges, kommer till slut att leda fartyget på grund, kanske rentav i skärgårdsområdet eftersom resan i avsaknad av färdplan, kommer att behöva många manöver men grundstötningen kommer innan man nått farleden, ty kaptenen saknar kompetens.
Alla vi ombord vet att ansvaret av det som sker inom den socialdemokratiska rörelsen bor hos andra aktörer också. Att bara skylla på sjökaptenen är inte tillräckligt, ansvaret finns i än högre grad hos dem som låtit detta ske. Valberedning, partidistrikt och även vi vanliga medlemmar och symptisörer. Aldrig mer en sådan här process.