Bättre eftervård kan förhindra upprepade hjärtinfarkter i Norrbotten
Varje år drabbas cirka 1 100 norrbottningar av hjärtinfarkt. Risken att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdom minskar, men hjärt-kärlsjukdomar skördar fortfarande flest liv av alla sjukdomar i Sverige.
I början av september släppte Hjärt-Lungfonden Hjärtrapporten 2014 med siffror som sjukhusen har rapporterat in till kvalitetsregistret Swedeheart. Hjärtrapporten ger en helhetsbild av hjärthälsoläget i Sverige.
Antalet döda i hjärtinfarkt har halverats sedan 1996. Detta beror till stor del på att akutvården gjort framsteg. Den svenska vården är snabb på att ta till sig forskningsframsteg och ny teknik. Det har räddat livet på många norrbottningar.
Tyvärr har vi inte sett motsvarande snabba utveckling av eftervården. Detta är olyckligt, eftersom eftervården är viktig för att förhindra nya infarkter. Det behövs mer forskning och satsningar på eftervården för att undvika att hjärtsjuka drabbas av hjärtinfarkt igen.
Fyra åtgärder som påverkar risken för hjärtinfarkt är rökstopp, regelbunden träning och att man når målen för blodtryck och kolesterol. Genom att förändra sina levnadsvanor kan man minska risken att drabbas igen, men det behövs också stöd och engagemang från sjukvården. Under 2013 skedde en förbättring av resultaten för eftervården i Sverige, men det var fortfarande bara tolv procent av patienterna som nådde målen för eftervården efter ett år. Swedeheart bedömer att 40 procent är en rimlig nivå att sträva efter. Vi kan konstatera att det finns mycket kvar att göra innan eftervården når samma goda resultat som akutvården.
Under 2013 nådde bara tio procent av patienterna vid Piteå älvdals sjukhus målen ett år efter hjärtinfarkten och elva procent vid Sunderby sjukhus i Luleå.
För att lyckas med nödvändiga förbättringar för hjärtsjuka behöver eftervården nu mer resurser, bättre metoder för att informera och motivera patienter till förändringar av levnadsvanor samt en bättre uppföljning, till exempel när det gäller målvärden. Dessutom behöver eftervården bli lika bra som akutvården på att ta till vara forskningens resultat.
Hjärt-Lungfonden är Sveriges största finansiär av oberoende forskning och stödjer i första hand forskning som kan omsättas i vården så snart som möjligt. Med hjälp av svenska folkets gåvor till forskningen och satsningar i vården kan vi undvika att hjärtsjuka drabbas om och om igen.