Ute på vår landsbygd sjuder det av entusiasm för att skapa bra förutsättningar för att man ska kunna bo och verka här. Eldsjälar i alla åldrar gör ett fantastiskt arbete för att detta ska vara möjligt. EU:s landsbygdsprogram, vars innehåll finansieras gemensamt av Sverige och EU, innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Leader är en metod för landsbygdsutveckling som använts 2007-2013 och som innebär att utvecklingen utgår ifrån lokala behov och förutsättningar. Nu skissas det för fullt på nästa landsbygdsprogram och allt pekar mot att Leader också ska användas den här gången.
På papperet ser Leader bra ut och massor av framgångsrika projekt har under de senaste sex åren genomförts på den svenska landsbygden. Men det finns en mörk baksida som nu måste rättas till. Processen med att söka och få EU-pengar är nämligen alltför krånglig, byråkratisk och tidsödande. Och inte nog med det. Det kan också vara ekonomiskt krävande att genomföra ett EU-projekt på landsbygden. Den som driver ett sådant måste nämligen ha tillräckligt med ekonomiska muskler för att kunna hålla ut tills dess att EU-pengarna trillar in. Med det tidigare upplägget är det alltför många mindre föreningar med kreativa idéer som inte haft möjlighet att förverkliga dessa.
Länsbygderådet Västerbotten menar att beslutsprocessen för EU-bidrag, inklusive handläggning och krav på avrapportering måste förenklas och snabbas på. Först då får vi den språngbräda som behövs för att utvecklingen på den svenska landsbygden ska gå åt rätt håll.