I en debattartikel den 12 maj i Piteå-Tidningen för en rad skånska folkpartister en intressant debatt om vindkraftens klimatnytta och kostnader. Författarna konstaterar att det grundläggande motivet för vindkraften är att den är förnybar och bidrar till att minska utsläppen av koldioxid från annan elproduktion. Men samtidigt ifrågasätter de om vindkraftproduktionen verkligen ersätter kolkraft.
Detta är förvånande eftersom Folkpartiet, tillsammans med övriga regeringspartier, i sitt valmanifest skriver att "ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen". Valmanifestet ligger i linje med Energimyndighetens uppfattning om att ny vindkraft "möjliggör även en minskad elproduktion från kolkraft".
Riksdagen har fastställt ett mål om att 50 procent av vår energianvändning ska komma från förnybara energikällor år 2020. I allianspartiernas energiöverenskommelse framhålls också behovet av att utveckla ett tredje ben i elförsörjningen för att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten. För att åstadkomma detta "måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen", skriver partierna.
Det marknadsbaserade elcertifikatsystemet styr vilken förnybar el som byggs ut mest. Genom systemet uppstår konkurrens mellan de förnybara energikällorna, vilket gör att det som är mest lönsamt byggs ut.
En storskalig utbyggnad av vindkraft och annan förnybar elproduktion kommer att ställa stora krav på elnät och reglerförmåga, men uppfattningen om investeringsbehov skiljer sig åt mellan olika bedömare och beror på var vindkraften byggs ut. När det gäller reglerkraftsbehov menar professor Lennart Söder vid KTH att den befintliga vattenkraften räcker till för att integrera ända upp till 30 terawattimmar vindkraft i norra Sverige.
Svenska Kraftnät bedömer att det finns ett utökat reglerbehov, men framhåller samtidigt att det finns en stor utvecklingspotential på förbrukningssidan. Ett exempel är framtida möjligheter att utnyttja laddning av elbilar för att reglera ut vindkraftens variationer. Kostnaderna för utbyggnad av sekundärnäten står vindkraftprojektörerna själva för.
Det är förvånande att artikelförfattarna hänvisar till påståenden från Föreningen Svenskt Landskapsskydd, en organisation som uppmanar sina medlemmar att läsa klimatskeptisk litteratur för att "sätta in vindkraften i ett större klimatsammanhang".
Självklart kostar det att bygga ut ny elproduktion, oavsett vilken teknik som väljs. Men som författarna påpekar så gynnas konsumenterna samtidigt av ett lägre elpris när elproduktion ökar. Överslagsberäkningar av Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger indikerar att effekten av ett lägre elpris blir större än kostnaden för elcertifikaten, och att elkunderna därmed totalt sett vinner på utbyggnaden av vindkraft. Svensk Vindenergi har efterfrågat en djupgående analys av hur elpriset påverkas av vindkraftsutbyggnaden och skulle välkomna en sådan granskning.