Källkritik handlar om att värdera information, och att inta ett kritiskt förhållningssätt till den information som vi får. Det finns ett antal olika kriterier som brukar tillämpas inom källkritik, och det gäller både online och offline. En av de bästa publikationerna för källkritik för dig som är aktiv på nätet och i de sociala medierna, är Källkritik för Internet skriven av Göran Leth och Torsten Thurén. De tar upp att numera fungerar internet som ett viktigt medium för bland annat nyhetsförmedling, opinionsbildning, och kunskapsinhämtning.
På internet precis som i övriga källor så finns det fakta, förklaringar och åsikter. Fakta går ju att undersöka genom att gå till olika källor för att försöka vidimera det som påstås. Förklaringar som ges är däremot mycket svårt att bevisa därför att där kan finnas inslag av personers åsikter eller ideologiska vinkling. Då kommer vi slutligen fram till det som kallas för åsikter, och här gäller det att vara försiktig. Åsikter kan nämligen komma ifrån många olika håll, däribland partier, lobbygrupper, eller en regering, eller någon som vill sälja något.
Då kommer vi in på nästa steg som handlar om de källkritiska kriterierna. De traditionella kriterierna är: (1) tid, (2) beroende, (3) äkthet, och (4) tendens. Det här kan vara ett stort problem i de sociala medierna, då många publicerar väldigt mycket olika saker utan att först värdera informationen utifrån de källkritiska kriterierna. Artiklar är det ju rätt så enkelt att granska, för är de skrivna av en politisk representant så kan vi vara säkra på att artikeln har en viss tendens. Även journalisters artiklar kan vara ett problem, då det kan finnas tendenser till ideologisk vinkling även om de inte visar det tydligt.
Tar vi dock ett annat exempel nämligen länkningar till populistiska eller främlingsfientliga sajter så behöver vi lägga lite extra energi för att kolla fakta och därmed äktheten i det som påstås. Något annat som vi ser i de sociala medierna handlar om länkningar till olika nyhetsinslag, och då behöver vi alla vara medvetna och kontrollera nyhetsbyråns trovärdighet, för det finns lite olika vinkling beroende på om det är privatägda medier eller om det är public service.
Utifrån de källkritiska kriterierna så rekommenderar vi också att användarna i de sociala medierna är försiktiga med att sprida och dela artiklar från kvällstidningarna. Detta därför att de är ofta hårt vinklade, och vi vet sällan vem som är källan bakom artikeln eftersom journalister har källskydd. Något annat att vara försiktig med handlar om dessa efterlysningar som läggs ut titt som tätt. Polisen har uppmanat till försiktighet, och att hålla sig till de efterlysningar som kommer ifrån polisen. Så, utifrån de källkritiska kriterierna så kan det vara bra att vara mycket försiktig med att dela efterlysningar som lagts ut men som inte kommer ifrån polisen.
Något annat att tänka på när du vistas i de sociala medierna är hur du reagerar på andra människors eller organisationers statusuppdateringar. Tänk först innan du klickar på gilla eller dela. Ett exempel som jag kan lyfta fram är dessa negativa grupper som far runt när det börjar närma sig valkampanj. En hel del där måste du som enskild användare förhålla dig kritisk till därför att de uppfyller inte de källkritiska kriterierna då de ofta är både beroende och tendensiösa. För, allting som vi gör i de sociala medierna blir en del av oss och vårt digitala CV. Dessutom så finns allting kvar för eftervärlden då vi lämnar digitala spår efter oss. Därför bör du tänka dig noga för, så att du inte gör något som kan slå tillbaka mot dig själv längre fram. Så, kontrollera alltid källan och det som påstås där innan du delar den vidare så du inte sprider rykten eller vilseledande information helt i onödan.