Det är dags höja ribban för demokratin

Piteå2006-05-22 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Alltför obemärkt pågår just nu en historiskt unik och bred demokratisatsning i landstinget. Hela landstingsfullmäktige och tusentals medborgare är på olika sätt delaktiga i något som väl närmast kan liknas vid en folkrörelse. Allt för att stärka politikernas dialog med medborgarna och medborgarnas inflytande på landstinget och politiken.

Det var 2001 som landstingsfullmäktige tillsatte sex så kallade beredningar för att fungera som en länk mellan medborgarna och fullmäktige och som ett komplement till partiernas arbete. Beredningarna som dels har en geografisk indelning för hälso- och sjukvården men också är kompletterad med en programberedning och en regional beredning för landstingets övriga uppdrag, består av politiker från alla partier och ett- eller tvååriga uppdrag som kontinuerligt avrapporteras till landstingsfullmäktige.



Arbetet inom fullmäktiges beredningar har alltså inte bara skapat förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Det nya arbetssättet ger också kunnigare förtroendevalda med en bred och levande kontakt med medborgarna.



Under de gångna åren har landstingets politiker på det här viset i olika slags sammanhang och organiserade möten mött tusentals av länets invånare. Var och en av de förtroendevalda har till sitt förfogande 15 dagar för att på det här viset verka bland länets medborgare. Det här arbetet är naturligtvis helt ovärderligt för utvecklingen i regionen och landstinget. Den unika demokratisatsningen genomförs ju i en tid då allt fler larmrapporter varnar för ökande utanförskap och vanmakt.



Så till exempel visar färska siffror från valet 2002 att endast 70 procent av förstagångsväljarna valde att gå och rösta. Men misstron syns också i medlemsraset för partierna liksom allmänt i det politiska engagemanget. I dag uppger sig endast 18 procent av befolkningen vara kraftiga anhängare av något parti. Att jämföra med motsvarande siffra för 50 år sedan. Då uppgav hela 50 procent av befolkningen att de var anhängare av ett politiskt parti.

Ännu mer iögonfallande är uppgiften av de ökande sympatierna för antidemokratiska partier och rörelser. Som exempel uppgav var tredje kvinna i åldern 15-29 år att de tänkt eller övervägt att rösta på ett antidemokratiskt parti.



Ytterst handlar beredningarnas arbete om att öka medborgarnas engagemang och inflytande. När vi nu går vidare och ska ta stafettpinnen från den gångna mandatperiodens arbete i beredningarna är det kanske dags att höja ribban också i en annan del av demokratiarbetet: samtalstonen. Sett till tonläge och debattklimatet på en del av ledar- debatt- och insändarsidor i våra tidningar finns här mycket att göra för att stärka samtalet inte bara mellan politiker och medborgare utan också allmänt i samhällsdebatten.

Det här handlar om grundläggande värderingar kring människosyn, inställningen till det egna politiska uppdraget, respekten för andras åsikter och framtidens demokrati och samhällsklimat Det handlar alltså om politikens - politikers trovärdighet och medborgarnas förtroende för det politiska systemet. Det vill säga demokratin. Den levande och starka demokratin som är allas vårt uppdrag att värna.

Läs mer om