Under de senare valen har vi i Sverige, i likhet med många andra länder, fått ett minskat valdeltagande, vilket är en urholkning av demokratin.
Att nyttja sin rösträtt är en del av demokratin. Före ett val är det viktigt att sätta sig in i frågor och samtala med andra. Mellan valen behövs en dialog mellan politiker och olika intresseorganisationer, det vi kallar mellanvalsdemokrati, som är stark i Sverige tack vare vår bredd av folkrörelser.
Genom den tekniska utvecklingen får vi allt mer information via nätet, och ett sätt att kommunicera är att chatta, men vi är övertygade om att det personliga samtalet och mötet mellan människor är det nödvändiga i dag och i framtidens samhälle. Samtalet när vi möts ger ju tillfälle att verkligen kommunicera med flera samtidigt, och även se varandras kroppsspråk.
Samtal och möten kräver mötesplatser, och här vill vi lyfta fram den allmänna samlingslokalen. En samlingslokal skapar mötesplatser och är en grogrund för demokratin.
Människor behöver mötas för att samtala om gemensamma angelägenheter och problem. I samtalet väcks också frågor, och diskussionen leder förhoppningsvis till en reaktion. Det lokala mötet lockar människor att påverka det kommunala och kanske även det globala.
Samlingslokalen skapar fysiska förutsättningar för yttrande- och mötesfriheterna. Även vardagens aktiviteter i samlingslokalen, inte minst kulturskapandet, påverkar förutsättningarna för en levande demokrati.
När människan stärks i tilltron till sina resurser, och utvecklar sin uttrycksförmåga, ökar förutsättningarna för att hon tar tillvara yttrandefriheten. Genom studier och kulturupplevelser vidgar vi vyerna, och därmed ökar motivationen till samhällsengagemang.
De allra flesta aktiviteterna i en samlingslokal bärs av föreningar, och föreningsarbetet i sig ger en skolning i demokratins arbetsformer.
I Sverige har vi tack vare nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och bygdegårdsrörelsen många samlingslokaler, men de är ojämnt fördelade.
I de flesta mindre och mellanstora städer och på landsbygden finns det relativt gott om samlingslokaler, naturligtvis finns det undantag som bekräftar regeln.
Däremot saknas samlingslokaler i många bostadsområden i våra större städer, och det är bland annat i områden där många av våra nysvenskar bor.
En satsning på föreningsdrivna samlingslokaler i bostadsområden är en viktig del av integrationen och en nödvändighet för att stärka demokratin.
I december 2003 överlämnades samlingslokalutredningen till regeringen. En utredning som i många stycken, om den blir verklighet, kan underlätta för etablering av samlingslokaler i dessa områden.
Vår förhoppning är att regeringen i vårpropositionen har med samlingslokalutredningen, så att vi kan påbörja arbetet med nya samlingslokaler.
Vi som skriver denna debattartikel representerar den svenska nykterhetsrörelsen. Vi vill lyfta fram styrkan med den alkohol- och drogfria mötesplatsen,
Tyvärr ser vi en utveckling där många samlingslokaler utvecklas till lokala pubar, och där alkoholen nästan är en förutsättning för att kunna mötas. En utveckling som bidrar till att befästa en alkoholtradition och bidrar till en ökning av konsumtionen.
Samlingslokalen skall vara till för alla, och människor som lämnat ett aktivt missbruk, eller som är på väg från missbruket, ser en styrka i alkoholfria mötesplatser, och i ett solidariskt samhälle skall vi underlätta till ett nyktert leverne.
e
Det krävs en satsning på samlingslokaler i bostadsområden och i de större städerna.
Samlingslokaler är en ingrediens i en konstruktiv integrationspolitik.
Vi vädjar till regeringen att åstadkomma en proposition kring samlingslokalutredningen, och det nu våren 2006.
Den alkoholfria mötesplatsen är unik och skall utvecklas.
Vice ordförande Våra Gårdar
Kassör Våra Gårdar