På senare tid har socialsekreterarnas tuffa arbetssituation ofta uppmärksammats av media i hela landet där de pressade arbetsförhållandena och låga lönerna tagits upp på både nationell och lokal nivå. Akademikerförbundet SSR har tillsammans med Novus gjort en totalundersökning om socialsekreterarnas arbetssituation. Undersökningen omfattade över 3 200 intervjuer och visade hur allvarlig situationen är inom socialtjänsten runt om i landet.
Enligt undersökningen arbetar merparten av socialsekreterarna med barn och ungdomar. Andelen som är nöjda med sin arbetssituation har minskat sedan 2012, från 59 till 47 procent. Nästan alla är missnöjda med något, främst arbetsbelastningen, där åtta av tio har en hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen leder i sin tur till ökad stress och sömnsvårigheter hos socialsekreterarna.
Många anser att administrationen har ökat, vilket medför minskad tid för direkt klientarbete. Sju av tio upplever en hög personalomsättning. Sju av tio har också någon gång de senaste två åren funderat på att söka arbete utanför socialtjänsten, men undersökningen visar samtidigt att högre lön skulle få fler att stanna. Situationen bland socialsekreterare i Piteå kommun är inget undantag. Arbetsbelastningen har ökat markant på senaste åren, speciellt på Stöd till barn och familj. Det finns flera förklaringar till detta.
En av dem är förändringen i lagstiftningen vilket gör att man ska inleda utredning i alla fall där det finns misstanke att barn har blivit utsatta för eller bevittnat våld. En annan förklaring är att administrationen har ökat där utredningarna blir mer och mer omfattande dels på Stöd till barn och familj, men även inom övriga socialtjänstområden. Ärenden staplas på hög och allt mindre tid finns till att träffa de människor som behöver socialtjänstens hjälp. Många socialsekreterare på Stöd till barn och familj upplever att den ärendekö som finns medför stress för dem då de vet att det finns barn och familjer som behöver deras hjälp, men som måste vänta länge på utredningar och insatser.
Personalomsättningen har ökat och det blir svårare och svårare att rekrytera erfarna socionomer. Många av dem som anställs i dag har väldigt lite arbetslivserfarenhet eller är nyutexaminerade. Det finns introduktion för nyanställda, men en hög personalomsättning skapar tung arbetsbelastning för de redan befintliga handläggarna. Den erfarna personalen tar på sig svåra ärenden samtidigt som de försöker skola in den nya personalen. Det finns risk att de mer erfarna handläggarna i sin tur går på knäna och riskerar sjukskrivning.
Den 16 mars hölls en nationell dialogdag om den nationella barn- och ungdomsvården. Barn- och äldreminister Åsa Regnér och den nationella samordnaren för barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve bjöd in en rad olika myndigheter och kommuner för att bland annat diskutera frågor om hur en bra och likvärdig introduktion i yrkesrollen ska säkras samt vilka förutsättningar som behövs för att utveckla och behålla kompetens och skapa stabilitet hos socialsekreterare och arbetsledare. Cecilia Grefve ska även besöka 50 kommuner fram till april 2017. De utvalda kommunerna kommer att få en förfrågan om att delta i en dialog för att utveckla kvaliteten i det sociala barn- och ungdomsvården så att barn och unga får det stöd och den hjälp de behöver. Det är dags att regeringen samt arbetsgivarna tar sitt ansvar och agerar. Det får inte stanna vid prat. Vi måste gå från ord till handling och vi måste börja nu.