Glesbygdsbutikerna fyller en mycket större roll än att bara vara matdistributörer. De är ett servicenav som har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Du som fortfarande har en lanthandel i närheten stanna upp en stund och tänk dig hur livet skulle te sig utan affären. Var du som läser detta handlar är naturligtvis din ensak och visst kan det vara frestande att kanske handla lite billigare på stormarknaderna i städerna. Men vänd på tankarna och se dessa kronor som investeringar för att ha en livskraftig affär på hemmaplan som fungerar som en av bygdens viktigaste mötesplatser.
Tyvärr ser det mycket dystert ut för lanthandlarnas utveckling i Sverige så det är hög tid att försöka hitta vägar för att öka deras möjlighet till överlevnad. 272 lanthandlare från hela landet har varit med i en undersökning som organisationen Hela Sverige ska leva genomfört. I den visar det sig att tre av tio handlare är osäkra på om deras verksamhet finns kvar inom fem år och en av tio handlare tror inte alls att deras verksamhet finns kvar. 29 procent av handlarna gjorde inte någon vinst förra året visar undersökningen.
Många lanthandlare är i princip ”livegna” på grund av att man tagit ut liten eller ingen lön och får så liten pension att de tvingas arbeta långt efter fyllda 70 år. Dåliga kommunikationer i glesbygd gör att varuleveranser måste skickas med buss och eftersom grossister inte delar på leveranserna blir prisbilden högre för lanthandlarna.
Lanthandeln har på senare år fått ett större ansvar för samhällsservicen på mindre orter och försvinner lanthandeln ökar kommunernas kostnader för exempelvis hemtjänst. Kom ihåg att det var glesbygdsbutikerna som lade grunden för Ica, Coop och Axfoods stormarknader.