Dags att gå från ord till handling
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På många ställen tillhör extrem hetta och svår torka växelvis med stora översvämningar till vardagen. Också här i Sverige har orter skadats av vattenmassor under regniga somrar. Man har på allvar börjat planera för hur man bäst skyddar vissa platser från höga vattennivåer till följd av den globala uppvärmningen. Exempelvis delar av Karlstad och Stockholms centrum är hotade om inget görs nu.
Jag deltog i början av sommaren i en nordisk konferens om miljön i polarområdena. Där rapporterades att polarisen håller på att smälta i en allt snabbare takt. Många var entusiastiska inför de, enligt deras mening stora möjligheter detta kommer att innebära. Man såg hur transporterna till den expanderande Asienmarknaden kraftig förkortas genom nya farleder över Norra ishavet.
Nya transportvägar skulle onekligen innebära konkurrensfördelar, inte minst för näringslivet här i Norrbotten. Vi skulle kunna exportera
våra varor snabbare och billigare och på så sätt öka sysselsättningen i länet. Men, till vilket pris?
Inte bara det unika djur- och växtlivet i Arktis är hotat av uppvärmningen. Hela den framtida basindustrin i Norrbotten, som bygger på kyla, är i fara. Det handlar om massor av arbetstillfällen inom biltestverksamheten liksom om turismen i Europas sista vildmark.
Arbetstillfällen är viktiga på kort och på lång sikt. Ändå kan vi inte låta miljön och stora naturvärden förstöras för all framtid för kortsiktiga vinsters skull. Vi måste sätta stopp för den här utvecklingen.
Den största miljöboven i dag är koldioxidutsläpp, framför allt från bilar. Det är lätt att säga, att mitt bidrag inte har betydelse så länge stormakterna sätter tillväxten före miljön. På samma sätt sade man på 70-talet om utsläppen i vattnet. Vad hjälper det att jag köper miljövänligt tvättmedel, om alla andra struntar i det? Då tvingade stark folkopinion tvättmedelsföretagen att ta bort tensider och andra för miljön farliga ämnen. Klorblekning av papper förbjöds och många andra beslut om miljövänliga produkter kom till.
På samma sätt måste vi i dag ställa krav på renare energi. Det handlar om el till hushåll och till industrin, men också om drivmedel till våra bilar och skotrar. Vi i Norrbotten bor ännu så länge i kallt klimat med stora avstånd. Vi behöver värme och vi är beroende av bilar. För att minska mängden koldioxid måste därför alternativa drivmedel och energikällor utvecklas. Och det är bråttom. Oljan sinar och miljökatastrofen närmar sig med stormsteg.
Jag är övertygad om att vi i Sverige kan gå i spetsen för en bättre utveckling. Vi kan göra nytta för landet och för övriga världen, då vi har framstående forskning och teknikutveckling sedan länge. Vår nye statsminister har sagt sig fortsätta det arbete mot
oljeberoende som inleddes av Göran Persson. Nu är det hög tid att gå från ord till handling!