Skogen har utgjort grunden för vårt välstånd under mer än ett århundrade. Sågade trävaror samt massa- och pappersprodukter har länge varit de dominerande produkterna. Under de senaste decennierna har även användandet av biomassa för el- och värmeproduktion vuxit kraftigt, men fler och mer värdefulla produkter kan göras av vår skog, alla med stor klimatnytta. För världen måste ställa om och minska utsläppen av växthusgaser. Vi måste bort från en ekonomi som bygger på ändliga resurser, som kol och olja, till en biobaserad ekonomi med en flora av förnybara produkter. Här avses såväl högvärdiga produkter som bulkkemikalier och olika energibärare. Möjligheterna för tillväxt och nya jobb i Norrbotten är mycket stora.
Vi kommer i tre artiklar belysa vad som gjorts och vad som kan göras för att Sverige skall minska sitt fossilberoende samtidigt som vi skapar tillväxt och en starkare exportnäring med basen i norra Sverige. Kunskapen, råvaran och skogsindustrierna har vi redan.
Under många år har importerad olja varit vår största energikälla, men numera utgör inhemsk bioenergi en tredjedel av all den energi vi konsumerar. Tillsammans med vattenkraft och vindkraft gör detta att Sverige redan nu överträffat det nationella målet för år 2020 på 50 procent förnybar energi. Utan ett aktivt skogsbruk och en vital skogsindustri hade denna utveckling inte varit möjlig.
Sverige har med detta konststycke visat att det går att förena ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp av koldioxid. Men hur kommer det sig att när politiker och debattörer pratar om förnybar energi så pratar de enbart om sol, vind och vatten? Är det Ted Gärdestads gamla slagdänga som etsat sig fast i deras medvetande? Alltför ofta nämns bioenergin inte alls, eller sist i en bisats, trots att den bidrar i särklass mest; 130 av totalt 388 terawattimmar, TWh, använd energi 2013.
Bioenergins fantastiska utveckling har möjliggjorts tack vare en klok och långsiktig energipolitik. I och med införandet av koldioxidskatten 1991, har bioenergins bränsleandel inom fjärrvärmen stadigt vuxit. När elcertifikaten infördes 2003 fortsatte utvecklingen med investeringar i elproduktion genom biokraftvärme. Ett normalår levereras cirka 16 TWh el (motsvarar hushållsel för tre miljoner villor). Denna el tillverkas när vi behöver den som mest. Tack vare att värmen kan nyttjas som fjärrvärme blir totalverkningsgraden över 90 procent. Vid kärnkraftsproduktion stannar verkningsgraden på 33 procent på grund av att värmen inte tas tillvara.
När 60 TWh kärnkraft ska fasas ut av åldersskäl kommer bioenergin att, tillsammans med annan förnybar energi, kunna fasas in som fullgoda ersättare samtidigt som vi blir effektivare i vår energianvändning. Några åtgärder som skulle resultera i mer tillgänglig grön el är tillverkning av el i bioraffinaderier, mer småskalig biokraftvärme, integration av värmekrävande processer invid befintlig kraftvärme och färre skattesubventionerade värmepumpar. Mycket kan göras inom ramen för ett utvecklat elcertifikatsystem där priset på certifikaten i högre grad kopplas till efterfrågan. Inför framtida energiöverenskommelser ser vi fram emot en öppen och konstruktiv debatt om detta.