Rädda Barnen uppmanar kommunerna och landstinget i Norrbotten att ta FN:s kritik på allvar och stärka arbetet för barns rättigheter. Nyligen publicerade FN:s barnrättskommitté sina rekommendationer om hur Sverige ska arbeta vidare för att säkerställa att alla barn i Sverige får alla sina rättigheter tillgodosedda enligt Barnkonventionen. Vi i Rädda Barnens distrikt i Norrbotten har varit delaktiga i processen och vi var också, tillsammans med representanter för Bris, ECPAT, Nätverket för barnkonventionen, Plan Sverige och UNICEF Sverige, på plats i Genève i januari när regeringen frågades ut om hur Barnkonventionen efterlevs i Sverige. Utifrån rekommendationerna vill vi lyfta fyra områden där Sverige, kommunerna och landstinget i Norrbotten måste stärka barns rättigheter.
1. Lyssna på barn och unga och ge dem verkligt inflytande.
FN riktar kritik mot Sverige när det gäller hur barn och unga kommer till tals. Det gäller inom skolan och annan kommunal verksamhet, men också i enskilda ärenden som berör dem. Barns rätt att bli hörda, en av fyra huvudprinciper i Barnkonventionen, är ett område som vi har lyft under en längre tid. I Barnkonventionen finns inga åldersgränser för att få påverka beslut som berör barnets eget liv. Ett barn har inte bara rätt att säga sin åsikt utan även rätt att få dessa åsikter respekterade och beaktade av vuxna. I Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst 2014 vill till exempel 60 procent av de 25 000 svarande ungdomarna ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör barn. Det krävs modeller för barn och ungas inflytande i skolorna.
2. Satsa på utbildning av professionella.
Barnrättskommittén lyfte vikten av utbildning och kompetensutveckling bland yrkesverksamma som på något sätt arbetar med eller för barn. Kommittén pekar på kunskapsbristen inom myndigheter och på vikten av att barnets bästa utreds i varje enskilt fall samt hur barnets åsikter beaktas innan vuxna fattar stora beslut om hur det enskilda barnet påverkas.
Vi har länge påtalat vikten av att satsa på utbildning, särskilt av domare, åklagare och advokater, poliser, socialtjänstemän, hälso- och sjukvårdspersonal, lärare, förskolelärare och beslutsfattare inom olika myndigheter.
3. Sätt särskilt fokus på barn i de mest utsatta situationerna.
Barnrättskommittén lyfte under granskningen och i sina rekommendationer flera grupper av barn i särskilt utsatta situationer, där Sverige bör göra mer för att se till att de får det stöd och hjälp som de behöver. Kommittén uttryckte också stor oro för den ökande rasismen och främlingsfientligheten i Sverige och hur den drabbar barn. Det handlar om barn som söker asyl i Sverige, barn med funktionsnedsättningar, barn som utsätts för sexuella övergrepp och sexuell exploatering, barn med psykisk ohälsa och barn från minoritetsgrupper. Vi uppmanar politiker, myndigheter och beslutsfattare i Norrbotten att prioritera dessa barn i arbetet med kommitténs kritik och rekommendationer.
4. Barns rättigheter ska vara lika oavsett kommun man bor i.
Sverige har vid varje granskning av barnrättskommittén fått kritik för de kommunala och regionala skillnaderna i hur barns rättigheter efterlevs. I dag är det ett lotteri kring vilket stöd och hjälp ett barn kan få, beroende på var barnet bor. I kommunerna handlar det, i varierande grad, bland annat om nivåer på barnfattigdom och skolresultat, förebyggande satsningar på elevhälsan, stöd och skydd när ett barn utsätts för övergrepp eller våld, men även mottagande av barn på flykt. Det är hög tid att kommunerna inför och tillämpar minimiregler om vad man ska kunna erbjuda för att tillgodose alla barns rättigheter.
Kommuner och landsting måste nu med utgångspunkt i dessa fyra punkter stärka barnets rättigheter. Vi är övertygade om att Barnkonventionen då får större genomslag i praktiken, och att Norrbotten blir ett föregångslän för att tillgodose alla barns rättigheter.