Avgörandet närmar sig om tjänstedirektivet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det behövs ett tjänstedirektiv. Alternativet att bara säga nej till ett direktiv är inte eftersträvansvärt. Om parlamentet inte kan få en stabil majoritet för ett förslag finns risken att det slutgiltiga direktivet kommer att likna kommissionens hårt kritiserade ursprungsförslag. Skälen för ett direktiv är två. För det första är det viktigt att den gränsöverskridande tjänstehandeln i Europa ökar. Det leder till fler jobb och högre ekonomisk tillväxt. Det andra skälet är att det nuvarande regelverket om tjänstehandel över gränserna är oklart.
Inte minst Vaxholmsfallet, som nu ligger i EG-domstolen, visar detta. Det är inte tillfredsställande att EG-domstolen ska ha makten att fatta beslut om så viktiga frågor. För oss är det viktigt att reglerna på tjänstemarknaden fastställs på demokratisk väg, så att väljarna kan påverka vilka regler som ska gälla.
Vilka frågor är det då som är de avgörande inför parlamentets omröstning? En viktig fråga för oss svenska socialdemokrater i Europaparlamentet rör det som var aktuellt i Vaxholmsfallet, nämligen vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden då ett företag utför tjänster i ett annat medlemsland. Det ser ut som om Europaparlamentet kommer att föreslå att det är lagarna och kollektivavtalen i det land där tjänsten utförs som ska gälla. Rätten att vidta stridsåtgärder ska också följa de regler som råder i värdlandet.
Att det nu ser ut att bli en stor majoritet som ställer sig bakom dessa principer är en stor framgång för oss socialdemokrater och för de fackliga organisationerna i Sverige och övriga Europa. Än återstår en betydelsefull fråga för oss att lösa. Det måste vara möjligt att kräva att ett tjänsteföretag ska ha en representant i det land där verksamheten utförs och att företaget kan visa fram handlingar om verksamheten. Om inte detta blir möjligt hotas vår kollektivavtalsmodell. Den bygger på direkta kontakter mellan fackförbund och företag.
En annan viktig fråga för oss socialdemokrater rör vilka tjänster som ska undantas från direktivet. Det som diskuteras inför behandlingen i parlamentet är tjänster inom hälso- och sjukvård, det sociala området, utbildning, media och säkerhetssektorn. En del av dessa tjänster finansieras offentligt på det nationella planet och kring andra tjänster finns olika nationella regelverk som är svåra att ändra på och har kopplingar till myndighetsutövning. Förhoppningsvis kan parlamentet nå en hygglig uppgörelse också om dessa frågor.
Kommissionens förslag till direktiv grundar sig på den så kallade ursprungslandsprincipen. Denna princip har blivit närmast symbolisk för båda sidor i debatten om tjänstedirektivet. Å ena sidan finns det ett motstånd mot principen, å andra sidan anses den som oundgänglig.
Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet anser att ursprungslandsprincipen ska gälla det regelverk som tilllämpas då ett företag etableras. Om ett företag sedan är etablerat i ett medlemsland ska företaget få lov att bedriva tjänstehandel på hela EU:s inre marknad.
Enskilda medlemsländer ska inte kunna förhindra företag från andra länder att verka på den gemensamma tjänstemarknaden. Men ursprungslandsprincipen ska inte gälla på arbetsmarknaden, när det gäller miljönormer, vid tvister mellan ett företag och en konsument, byggnormer, med mera. På dessa områden anser vi att det måste vara reglerna i det land där tjänsten utförs som gäller.
Vi socialdemokrater har sedan kommissionen lade sitt förslag för över två år sedan aktivt arbetat för att förändra förslaget. Vi har under denna tid fått gehör för många av våra synpunkter. Dock återstår ännu några oklarheter. Vår ambition är att medverka till att EU får ett tjänstedirektiv som förenar en öppen tjänstehandel med goda villkor på arbetsmarknaden, höga miljönormer och starka rättigheter för konsumenterna i EU.