Motståndare till tanken om en stor region försöker gång efter annan leda ner tanken till små regioner och hänvisa till folklig förankring eller argument som att avstånden blir för stora eller att makten centraliseras. Men då utgår man bara från enskilda ställningstaganden utifrån en parameter i syfte att reducera storregiontanken.
Regionfrågan har ansvarskommittén utrett och det handlar om att bilda ekonomiskt/administrativt hållbara regionkommuner som ska vara hållbara i framtid med möjlighet att utveckla hög grad av självstyre. Remissinstanserna har redan avgjort frågan efter att ansvarskommittén lade fram sitt slutbetänkande i februari år 2007. Regeringen har därefter fastställt att regionkommuner ska bildas och därmed bli en ny demokratisk plattform med ett bredare politiskt ansvar än dagens landsting innehållande huvudsakligen hälso- och sjukvård.
Vilket ansvar ska regionerna axla? Huvudsakligen är syftet med regionreformen att decentralisera makt från staten ut till landsdelarna som bildar regionkommuner med politiskt valda företrädare i regionala parlament. Det blir en rättvisare och riktigare politisk ansvarsfördelning, där framtida politiker i hela Sverige får eget ansvar att utveckla den egna landsdelen. Men det finns även skäl och argument att centralisera verksamheter till större framtida regionkommuner från dagens län-, kommun-, nivåer.
I en aktuell paneldebatt "Framtiden väntar inte..." arrangerat av Svenskt Näringsliv den 24 februari, berör Sven-Erik Österberg (S) regionfrågan i samband med synpunkter om framtida utbildning. Han menar att exempelvis gymnasieskolan mycket väl kan bli aktuell för framtida regionansvar och då nämner han sex till sju storregioner i Sverige som exempel på regionstruktur.
Norrstyrelsen har angivit ett kostnadsreduceringsargument med en minskning av administrationskostnaden motsvarande cirka ett landsting/årligen om de nordliga landstingen bildar en storregion Norrland. Regionbildningar ska med andra ord kunna resultera till framtida synbara, mätbara skillnader samt ge möjligheter, jämfört med dagens offentliga struktur.