Allt är inte guld som glimmar
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Man bara kan konstatera att alliansen med Krister Hammarbergh (M) i täten har glömt borta vad det lovades i senaste valet som tillät regeringsbildningen "alliansen" som i stort inte har åstadkommit så mycket mer än en relativ skatteminskning under sin mandatperiod.
Hammarbergh talar om att en metallare i Piteå har fått nästan 2 000 kronor mer i plånboken per månad. Ett faktum som i princip skulle vara positivt om man inte inser vad alla aspekter på välfärden handlar om. Alliansen lovade jobb, arbetslösheten har stigit till tio procent, plus 120 000 utan sysselsättning som inte ens är anmälda till arbetsförmedlingen, det vill säga utanför statistiken.
Under dessa snart fyra år har också livsomkostnaderna stigit mellan 9 och 15 procent, ett faktum som omedelbart har annullerat de pengar som tagits från olika håll i samhället, eftersom de faller inte från himlen.
När skolans kostnader minskade eftersom alliansens politik riktat sig mot detta och påverkar även socialdemokratiska kommuner, har kvaliteten blivit sämre. Detta beslut skickade en del skolarbetare bort från sina arbetsplatser, till arbetslöshet. Mobbningen i Jan Björklund (FP) skolor växer och i många fall saknas lugn och ro som behövs för att inlärningsprocessen ska lyckas i godkända mått. Tänk att en del av dessa två tusen kronor som man får, kommer därifrån.
När sjukvården, omsorgen om äldre och barn blev tvingade att minska sina kostnader försvann den tidigare standarden som kanske inte var det bästa men tillfredställde mer effektivt. En del arbetare med rätt kompetens skickas till påhittade aktiviteter, andra stämplar och blir arbetslösa. Detta i ett område med ständigt ökat behov av insatser.
Om det fortsätter i samma riktning kommer man knappast att kunna få tillgång till dessa nyttigheter när det blir ens egens behov att disponera dessa tjänster och vård. Kom ihåg att av dessa två tusen kronor, som man får, kommer en del därifrån.
Behovet av socialbidrag växer och kommunerna får allt fler grupper att bistå ekonomiskt, då staten överlämnar detta till kommunerna genom att arbetslösa och sjuka människor i dag ska få sin försörjning genom socialbidrag då de utförsäkras i a-kassa och sjukförsäkring. Vilken rättvisa talar du om Krister Hammarbergh?
Den sittande regeringen är ganska nöjd med vad den har åstadkommit eftersom, säger den, många har fått det bättre, med två tusen kronor mer i månaden. Däremot, hur många som har fått det sämre talar man inte om, men utan tvekan är det en stor, växande grupp.
De extra 38 miljarder till kommunerna som Hammarbergh talar om är en bra insats till kommuner som växer eller åtminstone inte blir mindre och det är inte fallet i nästan hela Norrland som avfolkas för snabbt med alliansen och segregation bli större. Norrbotten som du representerar är inte bara Luleå, Krister H.
Nu när vi vet vart pengarna tagit vägen, de tvåtusen kronor som alliansen och Krister talar om, måste man fundera på hur mycket familjen i framtiden kommer att kosta när kvalitetsinnehåll inte längre kan ges i barn/äldres omsorg/sjukvård i primär omsorg.
När a-kassa och stämpeldagar också förändras som innebär större svårigheter att ha rätt till, måste man inse att framtiden för oss och våra nära bli mycket osäkrare med den nuvarande regeringen. Alliansen har bara påbörjat en lång process där man snart i inom några år till kommer uppleva att det mesta av det som välfärden skulle innehålla då är borta.
Hanteringen av Laval-problematiken, kampen om mera liberala arbetsregler som alliansen kämpat för, visar klart hur långt alliansen är beredd att gå emot vanliga medborgares intressen för att kunna ha tillgång till billigare arbetskraft oberoende var den kommer ifrån. Det blir en fråga om tid till när lönen, själva jobbet kommer att utsattas för trycket av det som skulle kunna räknas illojal konkurrens. Svenska arbetsregler och jobb står också på spel med alliansen i spetsen.
Nu, när val närmar sig, har de moderata stats- och finansministrar börjat uttala sig om pensioner och pensionärer som kan vara en avgörande kraft i valutgången och lovar förbättringar på grund av att statsfinanserna har blivit bättre? Så Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har plötsligt glömt att Sverige har upplevt och fortfarande upplever en djup ekonomisk kris? Tidigare, men inte för så länge sen att man inte kan komma ihåg det, talade statsministern om denna kris och dess effekter och konsekvenser. Är det pensionärskarameller på gång?
BNP har rasat till minus fem procent. Den interna konsumtionen och exporten är generellt under det normala. Statsfinanserna låg nyss på minus 3,4. Inget bra panorama oberoende av vad Krister H. menar när han säger att vi är bättre ekonomiskt rustade än alla andra.