Alliansens misslyckade jobbpolitik
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Min argumentation då hade sin grund i den icke statliga interventionen som alliansen borde ha gjort under krisens heta dagar för att rädda en del jobb genom att hjälpa små och till och med vissa storföretag. Men alliansen gjorde inte detta, trots att det blev en strategi i många EU- länder, trots att Maud propagerar så mycket för småföretagsamhet men i praktisk verkligheten gör så litet.
I den nya korta version den 23 december ignorerar Stefan Tornberg totalt innehållet i min replik till deras artikel. Så jag, eventuella PT-läsare och C-sympatisörer som följer debatten, utgår från att det fanns ingenting att svara på från Tornbergs och Olofssons sida, det vill säga man kan dra slutsatsen att de fakta som jag pekade på i min replik, var riktiga, eller har partiet redan börjat marknadsföra sig inför det kommande valet och då passar det bra med användningen av PT:s
debattsida utan att i verkligheten ha intentioner att debattera.
Det kan man förstå när det kommer fram att arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är den största i EU-länderna och att det inte är på grund av avsaknaden av arbetsflexibiliteten som en gång till utpekas av Stefan Tornberg som motiv. Svensk ungdomslön är inte alls för hög, den ligger ungefär som många av våra konkurrentländer. Den refererade opinionsundersökningen från Novus Opinion är vilseledande, eftersom den använde sig den typ av enkätfrågor som leder till förväntade svar, ett faktum som tidigare redovisats i insändare från facket här i PT.
Ungdomar vill ha jobb, det är det som det handlar om men de kommer inte via Tornbergs och Olofssons fantasivärld, där lätt de ansvariga skyller sitt eget misslyckande på andra aktörer, när Centern själv är regering och inte opposition som Tornberg och Olofsson vill ge intryck av. Envishet är bra när man är på rätt sida.