Alliansen bryr sig inte om de utsatta barnen

Piteå2006-09-11 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Alliansens valmanifest avslöjas verkligen borgerlighetens sociala engagemang. Inte en tanke har formulerats om framtiden för de mest utsatta barnen, de som inte kan bo hemma hos sina föräldrar utan är omhändertagna i familjehem eller på institution. När Alliansen tecknar bilden av sitt Sverige är dessa barn osynliga.



Detta är viktigt, för det betyder inte bara att ett område "råkat tappas bort". Det handlar om värderingar, om ideologi. Måttet på om vi lever i ett gott samhälle eller inte är hur vi förmår stödja våra allra mest utsatta medborgare. Det gäller i högsta grad barn som växer upp i trasiga miljöer. Genom att inte se dem visar borgerligheten sitt verkliga "sociala ansikte".



Att ge utsatta barn stöd för att växa upp till trygga vuxna är en av vårt samhälles allra viktigaste uppgifter. Då behövs en kraftfull socialpolitik. En socialdemokratisk regering kommer nästa år ta fram en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Satsningen ska omfatta 120 miljoner kronor per år under nästa mandatperiod.



Vi ska utveckla det förebyggande arbetet, så att barn som behöver stöd kan fångas upp tidigt. Samarbetet mellan skolan, socialtjänsten och psykiatrin ska utvecklas. Vi behöver bli bättre på att lyssna på barnen. Barnperspektivet ska bli tydligare i socialtjänstens arbete. Barn och unga som är omhändertagna av samhället ska ha rätt till regelbunden kontakt med sin socialsekreterare. Barnen ska också veta vart de ska vända sig om de upplever att de blir illa behandlade.



Samhället tar på sig ett stort ansvar när man omhändertar ett barn. Därför måste vi noga kontrollera att vården håller hög kvalitet. Fler oanmälda tillsynsbesök ska kunna göras. Vi måste också snabbt kunna stänga verksamheter som är dåliga för barnen.



Vi har nu också skickat ut lagförslaget om skyddsutredningar, den så kallade Lex Bobby, på remiss. När ett barn dör till följd av ett brott, ska en utredning granska vad samhället känt till om barnets situation och vad som gjorts för att skydda barnet. Genom att ta reda på var samhället brustit kan vi lära för framtiden.



Barn som växer upp i utsatta miljöer hörs inte i debatten. Deras anhöriga har heller inga starka röster. Därför får politiken aldrig sätta deras behov åt sidan. Detta borde också bli en viktig fråga i kommunalvalen. Varje väljare bör ställa sig frågan: vill jag sänka skatten eller vill jag att mer resurser avsätts till stöd för de mest utsatta i samhället? Svaret borde vara givet.

Läs mer om