Härom veckan skrev en lokalpolitiker från Huddinge kommun en debattartikel i Piteå-Tidningen.
Författaren lät felaktigt påskina att Samhall får kunduppdrag som ett resultat av statliga bidrag. Efter ett antal utsvävningar om innovationskraft, lokal tillväxt och sysselsättning landade artikeln i att kommunerna måste se över sina prioriteringar och hur de värderar anbud i offentliga upphandlingar; lågt pris får inte vara den avgörande faktorn. Förutom att artikeln hade fel i sak om Samhall tycker jag att den föreslagna lösningen inte räcker till. Samhalls uppdrag är att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att skapa jobb för de som står längst från arbetsmarknaden, klä på dem konkurrenskraft och inkludera dem i samhällsutvecklingen.
Företaget ska ha ett tydligt och konkurrenskraftigt erbjudande på marknaden, baserat på våra medarbetares förmågor. Med cirka 22 000 anställda är vi en av landets största arbetsgivare. Vi har verksamhet på drygt 200 orter, med anställda i så gott som alla kommuner. Det stora flertalet av våra medarbetare arbetar inom tjänstesektorn med till exempel städ- och tvätt, äldreservice och andra uppdrag på plats hos kund.
Det ligger i Samhalls uppdrag att företaget ska utveckla sin personal genom arbetsuppgifter som producerar efterfrågade tjänster och produkter. Samhall konkurrerar därmed med andra företag på lika villkor gällande marknadsmässig prissättning och kalkylering. Koncernen har ingen affärsmässigt gynnad särställning. Prissättningen följer svensk konkurrenslagstiftning och EU:s konkurrensregler.
Företaget får en merkostnadsersättning från staten som bland annat ska kompensera för lägre arbetstakt, arbetsplatsanpassningar och det faktum att vi är det enda företaget i Sverige som inte säger upp vår personal på grund av arbetsbrist. Motsvarande ersättning kan alla våra konkurrenter också få, till exempel genom lönebidrag och utvecklingsanställningar, om de också drar sitt strå till stacken och börjar rekrytera personal från utsatta målgrupper på arbetsmarknaden.
Jag är den första att hålla med om att lågt pris inte bör vara avgörande i offentliga upphandlingar. Genom att använda sociala kriterier i sina underlag kan kommuner och landsting flytta fokus i upphandlingarna och låta andra saker än bara priset avgöra. Då kommer alla entreprenörer se en poäng med att lyfta personer ur utanförskapet, använda de aktivitetsstöd som är tillgängliga för alla i sin rekrytering och ta höjd för kvalitet i sina anbud. Då kan man slå två flugor i en smäll: öka kvaliteten på utfört arbete och samtidigt skapa nya arbetstillfällen som bryter utanförskapet – vilket i sin tur ger synergier i form av minskat tryck på sjukvården, nya skatteintäkter, med mera.
Vi fokuserar inte på innovationskraft. Vi fokuserar på alla de människor som lämnas kvar på perrongen när framgångståget rullar från stan.
Under förra året bröt drygt 6 000 nya personer sitt utanförskap med hjälp av Samhall. Av dem var 394 nya medarbetare i Norrbottens län. Om det är något företag i Sverige som ser till ortens behov, skapar sysselsättning för de som är i störst behov av det och samtidigt levererar hög kvalitet till sina kunder är det Samhall. Jag vågar påstå att Samhall är Sveriges viktigaste serviceleverantör. Vi skapar en helt unik kombination av kundnytta, samhällsnytta och individnytta som ingen av våra konkurrenter kommer i närheten av.
Men det står ytterligare cirka 200 000 personer i kö och Samhall räcker inte. Fler företag behöver göra mer. Därför delar vi för sjätte året i rad ut Visa vägen-priset. Det går till den eldsjäl och arbetsgivare som gjort mest under året för att öppna upp arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. I år är fyra eldsjälar och fyra arbetsgivare från Norrbotten nominerade till det prestigefyllda priset som överlämnas av Prins Daniel i november. Vår vision är att bidra till ett Sverige där alla ses som en tillgång på arbetsmarknaden. Det tror jag även att en lokalpolitiker i det ”nya arbetarpartiet” kan skriva under på.