Utveckla lagen om anställningsskydd (LAS)
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tyvärr har deras förslag säkert stöd bland både "de gamla" moderaterna och moderaternas ungdomsförbund så det gäller att deras förslag stoppas i tid, dit där det hör hemma, i sopkorgen.
Undantagsreglerna från turordningsreglerna är LAS (Lagen om anställningsskydd) starkaste och mest subjektiva inslag. Det behövs som en säkerhetsventil och som en garant att de riktigt små företagen ska kunna värna sin nyckelpersonal vid en personalneddragning.
Viktigare än undantagsreglerna är att använda den lagstiftning som i dag finns kring möjligheten att dela upp företag i olika turordningslistor samt möjligheten till olika arbetsställen, tjänster och unika kompetenser.
Sjuksköterskor och läkare konkurrerar inte om samma tjänster vid en personalneddragning inom sjukvården men på många andra ställen inom det offentliga och inom det privata näringslivet är man inte alls lika långt gångna med licensierade yrken och vedertagna utbildningskompetenser.
Detta gör att facken får möjlighet till en mycket stelbent och gammeldags syn på kompetens där alla i praktiken ska kunna ersätta alla.
Storleken på turordningsområdena är ett tydligt problem. Ett dagsaktuellt exempel finns inom skolan i Luleå. Är det verkligen rimligt att den kommunala skolan i Luleå ska utgöra ett enda turordningsområde? I en allt mer konkurrensutsatt skola där eleven och föräldrarna väljer var man vill gå kommer personalens arbetsinsats allt mer avgöra skolans möjlighet till att locka till sig elever.
Trots detta håller flera skolor i Luleå just i detta nu på att förbereda sig på ett massivt vaktombyte när ett 60 tal lärare varslats om uppsägning och den största läraromflyttningen i Luleås historia planeras.
Hur ska man förklara för eleverna att skälet till att de tvingas byta lärare och att deras lärare får sparken inte är på grund av att vi har en stark arbetsrätt utan på grund av att den används på helt fel sätt?
Med mindre turordningsområden som på ett bättre sätt följer arbetsställen, team och funktionella enheter, kan man både premiera personligt ansvarstagande och säkerställa att en arbetsgivare inte får alltför åldershomogena och ålderstigna personalgrupper kvar efter en neddragning.
Att LAS nu är ifrågasatt kan bero på att utvecklingen avstannat både när det gäller lagens praktiska användande ute i företagen och den rättsliga tolkningen. Vi behöver utveckla LAS för att dess kända baksidor inte ska urholka hela lagens acceptans.
Ungdomar kommer alltid känna sig missgynnade och utestängda när vi skyddar de med längst anställningstid. Företagare kommer alltid själv vilja välja fritt bland personalen vid uppsägningar.
Om vi kan visa på att den svenska modellen för samarbetet på arbetsmarknaden fungerar och att arbetsrätten används på ett balanserat sätt mellan fack och arbetsgivare behöver vi inga fler undantag från turordningsreglerna.