Även denna gång kommer de fyra socialdemokraterna med ganska tvivelaktiga påståenden. Från att ha förnekat att fördraget slår fast att EU-rätten överordnas nationell rätt hävdar de nu att detta inte är något nytt. Det är fel, principen har tidigare inte varit fördragsfäst. Det är den nu i en förklaring som har samma juridiska giltighet som fördragets artiklar. Faktum är också att flera medlemsländer inte tidigare har erkänt denna princip fullt ut. Ett exempel på det är att Sverige inte tog upp vår grundlagsfästa offentlighetsprincip i medlemskapsförhandlingarna med EU eftersom den inte ansågs vara förhandlingsbar. Det blir svårt att hävda en sådan ståndpunkt med det nya fördraget.
Det är också fel att påstå att Lissabonfördraget till skillnad från det nu gällande Nicefördraget gör det möjligt att utvidga EU. EU har just utvidgats med Rumänien och Bulgarien med Nicefördraget som grund. Faktum är att Lissabonfördragets skrivningar om utvidgning är drastiskt försämrade jämför med det avvisade förslaget till konstitution för EU. Formuleringen om att "Unionen skall vara öppen för alla europeiska stater som respekterar dess värderingar och förbinder sig att gemensamt främja dem" som fanns i portal-paragrafen för den avvisade EU-konstitutionen har nu helt strukits. Även i den relevanta artikeln har nya reservationer lagts in genom att hänvisningar görs till rådets tidigare beslut på området.
EU-stadgan om grundläggande rättigheter görs bindande med Lissabonfördraget. Min bedömning är att det inte på allvar påverkar EU:s inriktning där den fria marknaden överordnas alla andra hänsyn. Detta bekräftas av EU-kommissionären Margot Wallström i ett skriftligt svar på en fråga från Eva-Britt Svensson, v, i EU-parlamentet:
"När det gäller förhållandet mellan grundläggande rättigheter och de fyra grundläggande friheterna (fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital) har EG-domstolen utvecklat tydliga principer. Kommissionen anser att denna rättspraxis inte på något sätt kommer att påverkas genom att stadgan görs juridiskt bindande."
Det är anmärkningsvärt att de fyra socialdemokraterna inte anser att den svenska EMU-omröstningen ska respekteras genom ett undantag i fördraget. Sådana undantag har Danmark och Storbritannien. När det nu gällande Nicefördraget skrevs hade frågan inte avgjorts genom folkomröstning i Sverige. Nu när det är gjort det måste detta respekteras.
De fyra socialdemokraterna har också missuppfattat Lissabonfördragets regler för inflytande för nationella parlament. I fördraget regleras att kommissionen kan lägga fram sina förslag även om en majoritet av de nationella parlamenten motsätter sig dem. Därmed slås byråkratins makt över de nationella demokratierna fast.
Jag vill att EU ska lyssna på folkopinionen, respektera folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna och förändras till det bättre. Då behövs mer demokrati och miljöhänsyn och mindre militarism, centralism och fri marknad. Det är motsatsen till det Lissabonfördrag som de fyra socialdemokraterna försvarar. De försvarar i praktiken också att befolkningarna i EU ska köras över och påtvingas ett fördrag som de inte vill ha utan chans att rösta nej till det.
e