Partsinlaga för grekcyprioter
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Grekcyprioterna har från första början motsatt sig att dela makten med den turkiska minoriteten, i enlighet med den författning som låg till grund för den självständiga republiken Cypern 1960. Redan efter några år krävde de grundläggande förändringar av författningen som skulle ha gett grekcyprioterna den bestämmande makten på ön. När turkcyprioterna vägrade gå med på detta, inledde de en hemlig beväpning av öns grekcyprioter. Den nuvarande grekcypriotiske presidenten Tassos Papadopolous var inblandad i den här trafiken.
Grekcyprioternas mål på den tiden var "enosis", det vill säga återförening med Grekland. Vad de står för i dag är mer oklart, utom en allmän ovilja att dela med sig av makt och levnadsstandard till öns turkiska befolkning som utarmats av Västeuropas isoleringspolitik. Grekcyprioterna lever gott på sin ställning som finanscentrum och tillflyktsort för rika ryssar och libaneser.
Påståendet att den grekcypriotiska regeringen samarbetar helhjärtat med FN håller inte.
Grekcyprioterna förkastade Kofi Annans noggrant utarbetade plan för en federal Förenad Cypriotisk Republik, som kunde ha gjort slut på öns delning och som innebar stora fördelar också för grekcyprioterna. En plan som accepterades av alla andra parter, inklusive Turkiet och den turkiska minoriteten på Cypern. Grekcyprioterna har tidigare motsatt sig liknande planer av generalsekreterarna Perez de Cuellar och Boutros Boutros-Ghali.
Det finns ingen anledning att tro att en regering under den gamle nationalisten Tassos Papadopolous någonsin skulle dela med sig av sina privilegier till turkcyprioterna. Varför skulle de göra det, när EU obegripligt nog gett honom status som företrädare för hela ön? Turkiet kommer å andra sidan aldrig att erkänna en regering som leds av Papadopolous.
EU har därmed manövrerat in sig i en position där några hundra tusen grekcypriotiska nationalister kan sabotera Europas relationer med 70 miljoner turkar, en position som de redan utnyttjat för att försena medlemsförhandlingarna med Turkiet.