Fördröjd vård inte personalens fel
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den andre lades in vid kirurgavdelningen i Piteå med bukspottkörtelinflammation och skickades något dygn senare till Sunderby sjukhus där patienten senare dog.
I bägge fallen kritiserar myndigheten tidsfördröjningen innan de bägge patienterna fick vård vid rätt enhet, det vill säga intensivvårdsavdelning.
Av tidningarnas referat ges intrycket att myndigheten bedömt att det i bägge fallen gjorts medicinska felbedömningar, oklart däremot av vilka, och att de som enligt sjukvårdsförfattningen borde ha ansvarat för bedömningen, det vill säga överläkare, antingen kontaktats för sent eller inte alls.
I inget av fallen verkar myndigheten ha ansett sig behöva undersöka om det är organisatoriska brister som orsakat felen.
Hade man gjort så skulle man ha informerats om att patienter med kirurgisk intensivvårdskrävande sjukdom inte längre läggs in vid intensivvårdsavdelningen i Piteå av det skälet att akuta operationer inte längre får utföras.
Hade man undersökt saken skulle man sannolikt ha funnit att patienter med medicinsk intensivvårdkrävande sjukdom läggs in mindre ofta än tidigare. Därför att avdelningens resurser i och med IVAK har reducerats och därför att det ofta är svårt att i inledningen av ett livshotande sjukdomsförlopp bedöma om orsaken är kirurgisk eller medicinsk.
Alltså läggs de patienter som är svårast att vid inkomsten rätt medicinskt bedöma antingen in på en vanlig vårdavdelning, eller skickas till Sunderbyn.
Alltså riskerar patienter med störst behov av snabbt kvalificerat omhändertagande att få vänta längst, vilket bägge dessa patientfall ger exempel på. Det beror inte på underkvalificerade bedömningar utan är inbyggt i den nya organisationen.
Efter den debatt i landstingsfullmäktige där två landstingsråd (Agneta Granström och Kent Ögren) gjorde gällande att en annan för Norrbotten unik akutsjukvårdsform, Observationsplatserna, inte användes till sjukvård utan till landstingsfinansierad kommunal äldrevård begärde jag Socialstyrelsens granskning av hela akutsjukvårdorganisationen i Norrbotten. Jag gjorde det inte av ekonomiska utan av medicinska säkerhetsskäl därför att det systemfel som gör att patienter i länet systematiskt riskerar att vårdas vid en avdelning med otillräckliga resurser startar redan där.
Den regionala myndighetens (Umeå) granskning har inskränkt sig till att fråga två medicinskt ansvariga om IVAK i Kalix fungerar. Inte helt oväntat har de svarat ja. Metoden liknar mycket den hälsovårdsmyndigheter använt efter ryktena om systematisk ompaketering av utgången köttfärs hos livsmedelsbutiker, med den skillnaden förstås att handlarna svarat nej.
Beslutet är överklagat till Socialstyrelsen i Stockholm.