Debatt: Vi vill arbeta för en modern landsbygd

Med anledning av: ”Vad menar ni med viktig landsbygd?” skrivet av Karin Berglund, publicerad 16 december.

Den landsbygdsberedning som de tre majoritetspartierna startat ser fram emot en spännande diskussion med bra argument om hur Piteås landsbygd ska kunna utvecklas.

Vi förväntar oss att våra åsikter ska ifrågasättas men tycker det är viktigt att det finns grund för kritiken som framförs. Vi kan inte belastas för beslut som andra har fattat. Det är trista beslut som drabbar landsbygden hårt men det är ingen självklarhet att kommunen ska ersätta den verksamhet som landstinget och privata företag lägger ner.

Nedläggningarna är i många avseenden en konsekvens av en privatiseringspolitik som bedrivits i landet och resultatet av en centralisering av servicefunktioner som pågått under lång tid. Där är vi inte unika på något sätt, det är samma över hela landet. Vi menar att det är vårt uppdrag att jobba och utveckla det som ingår i kommunens uppdrag.

Förfrågningar om byggande ute i Piteås landsbygd har ökat markant under de två senaste åren och arbete med att ta fram fler planprogram för olika områden pågår. Det tycker vi är glädjande. Vi tror att det kommer att fortsätta och tror det är en bra väg att peka ut några landsbygdscentra där det redan finns en fungerande och bra kommunal basservice. Där finns bland annat förskolor, skolor, hemtjänstgrupper, träffpunkter och bostäder för äldre och i samtliga finns livsmedelsbutik. Genom strategisk planering och byggande kan vi göra det möjligt att behålla och utveckla den. Vi vet att det finns bra lägen, tillräcklig infrastruktur och service för att få igång en utveckling åt rätt håll.

Men, att peka ut landsbygdscentra betyder på inget sätt att andra byar inte ska utvecklas. Det innebär istället att det blir viktigt att titta på det omland som finns runt landsbygdscentra eftersom det kommer att vara en del av beräkningsunderlagen för serviceutbudet. Vi vet också att det finns många byar och bygder med stor drivkraft. Den måste tillvaratas. Det är angeläget att ta fram områden för fortsatt byggande i bra lägen. Det har till exempel gjorts möjligt att inventera strandnära läge LIS-områden) som kan planeras för bebyggelse. Båda dessa åtgärder bidrar till att förstärka serviceunderlaget.

Lika viktigt är det att fortsätta arbetet med bredbandsutbyggnad och slutföra den satsning där 60 mkr redan satsats med statliga och kommunala pengar, ytterligare förstärkt med byakraft. Det tror vi är avgörande för att kunna bo och leva upp till kravet att vara en modern landsbygd.

Arbetet kommer igång på bred front under 2017. Översiktsplanen är just beslutad och vid samma möte antogs den VA-plan som ska ge förutsättningar till ytterligare byggande i landsbygd med start på Renön/Nötön och sedan i Långnäs, ytterligare fler står på tur.

I februari kommer Bredbandsstrategin att antas av fullmäktige och en ansökan om statliga bidrag är inskickad.

Nu inbjuder kommunen enskilda byagrupper och föreningslivet att vara med i fördjupningsarbetet för landsbygdscentra är klart att dra igång. Vi tänker vara aktiva i det och vill skapa former för att utveckla en konstruktiv dialog runt konkreta projekt.

Kommunen har etablerat regelbundna möten med byamännen och går in som deltagare i en förstudie som leds av organisationen ”Hela Sverige ska leva” för att hitta en modell för samverkan och utveckling mellan olika bygder.

Vi är nöjda med det grepp som kommunen har tagit i landsbygdsfrågorna och tror på att samarbeta och föra dialog. Landsbygdsberedningens uppdrag är att hålla i det här arbetet för majoritetens räkning och komma med förslag och påverka utvecklingen.

Landsbygdsberedningen:

Lars Olof Pettersson (S)

Stig Rönnbäck (S)

Ruth Rahkola (S)

Brith Fäldt (V)

Mikael Borgh (V)

Catrin Gisslin (Mp)