Jag förstår att Ulf ger uttryck för hur han känner för det Socialdemokratiska partiet när han beskriver upprepade uteslutningar, munkorg och hot som vanliga metoder.
.
Med anledning av: Debattartikeln ”Munkorgsstadgan 100 år – håll mun annars...”
.
Jag har varit aktiv i Socialdemokraterna i 19 år, under tiden har ingen partimedlem i Piteå blivit föremål för uteslutning, inte heller i Norrbotten har någon uteslutits ur partiet. Även partipiska tas upp, vilket ju är en term för att beskriva hur man som grupp förväntas följa majoritetsbeslut. Det vill säga att det som de flesta i gruppen röstat för är den linje man förväntas stödja.
.
Av debattartikeln kan man lätt tro att detta bara gäller Socialdemokratin, så är naturligtvis inte fallet. Om jag ska välja ett beslut under alliansregeringens tid måste införandet av vårdbidraget vara en av det mera smärtsamma för Ulfs partikamrater i riksdagen. En reform som det fanns ett tydligt motstånd hos Liberalerna mot, men efter förhandling inom alliansen kom det att bli ett beslut som samtliga Liberaler i Sveriges riksdag behövde se till att få genomfört för att hålla ihop alliansregeringen. Som Socialdemokrat skulle jag kunna beklaga att Ulf, och fler som honom, inte suttit i riksdagen för (L) eftersom den kompromisslöshet som han beskriver skulle ha omöjliggjort en Alliansregering under 8 år. Det hade varit bra för Sverige.
.
Angående Transportstyrelsen råder det knappast några tvivel om att det finns skäl för skarp kritik. Beslut om genomförande av upphandling på området fattades redan under Alliansregeringens tid och det finns alla skäl för riksdagens konstitutionsutskott att granska det hastiga genomförandet och hanteringen fram till idag.
Men även för den mest initierade är det inte lätt att hålla isär och känna till hela händelsekedjan.
Ännu svårare blir det när man lämnar sakfrågan och istället använder den som ett slagträ för att försöka byta regering innan valet genom att hota med misstroendeförklaringar som en del av ett politiskt rävspel.
.
Det är ansvarslöst och respektlöst. För att ge lite perspektiv till sommarens utveckling så vill jag ge en historisk återblick kring misstroendeförklaringar. Sist Socialdemokraterna riktade en misstroendeförklaring var 1980 och då mot statsministern och Fäldinregeringens ekonomiska politik. Under sommaren har Allianspartierna hotat med inte mindre än 7 misstroendeförklaringar, det är ett historiskt stort antal. Jämförelsevis riktade Socialdemokraterna ingen misstroendeförklaring när NUON-affären uppdagades, eller när 86 000 människor utförsäkrades, eller när alliansregeringen genomförde ofinansierade skattesänkningar för rika och skapade ett underskott på 60 miljarder i statens budget. Ett underskott som sittande regering vänt till överskott på 40 miljarder som vi nu kan göra reformer för som kommer alla till del.
.
Det är allvarligt att en generaldirektör fattar beslut att bryta mot lagen. Dock har både Säpo och ÖB varit tydliga med att man inte bett regeringen om några åtgärder eftersom myndigheterna redan vidtagit dem för att inte skadlig information skulle komma i orätta händer.
Det kvarstår att reda ut hur informationsflödet sett ut, vem som vetat, eller möjligen om någon borde ha vetat, vad och när. Det är dock en helt annan sak, som KU kommer att granska.
För oss är det viktigt att hantera de demokratiska verktygen med respekt inte låta dem bli del av ett politiskt spel, det tror vi alla vinner på.
.
Till sist bjuder jag på ett råd, man ska argumentera med känsla men underbygga med fakta, dina uppleveler duger inte som underlag för angrepp på ett annat parti, det blir bara ännu mer av spelet. Jag tror istället på att fokusera på politikens innehåll, och att det är där debatten ska ligga.