Piteå kommuns förslag på omstruktureringar kring skolorna i Blåsmark, Hortlax och Bergsviken skulle innebära nedläggning av skolan i Blåsmark samt större elevantal och ålderssegregerade grupper i Hortlax och Bergsviken.
Vi anser inte att barnens bästa står i centrum i detta förslag. Vuxna tar alltför ofta beslut som sker på barnens bekostnad. Som kyrka är ett av våra största uppdrag att ha barnen i centrum och ta hänsyn till vad som är barnens bästa och hur barn påverkas av olika beslut.
Som vi har förstått strukturplanen tar den i huvudsak upp lokaler, men alla barn har lika rätt till en god livs- och lärandemiljö. Om ett barn behöver större utrymme för sitt lärande och sin utveckling än ett annat barn har båda rätt. Det är inte antalet kvadratmeter per barn som ska vara den springande punkten utan var och en efter dennes behov.
Det är viktigt att barnen ska få tillfälle att påverka och att vi ska ge deras åsikter betydelse. Vem har lyssnat på barnen i denna fråga? Vi ställer oss också frågande angående lärarnas möjlighet att påverka, på vilket sätt har det skett? ”Analyserna visar att elevens lust att lära har samband med ’lärarens lust att vara lärare’.” Skolverkets rapport 282 (2006) Vi saknar underlag från både elever och lärare i dessa frågor.
Enligt Lgr -11 ska skolan främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. På vilket sätt ges barnen möjligheter till en livslång lust att lära tillvara i denna omstrukturering?
Positiva effekter av mindre skolenheter.
Barn bör få finna djup i de relationer som är möjliga att förhålla sig till utifrån ålder och mognad hos barnet. Mindre skolenheter har bättre föräldrainsyn och högre inflytande och detta gagnar allas arbetsmiljö. Bättre relationer mellan lärare, föräldrar samt andra viktiga vuxna skapar trygghet. Att få möta andra människor med andra behov än en själv, det vill säga yngre eller äldre barn, gynnar empatin och medkännandet.
En stor spridning i åldrarna på en och samma skola gynnar leken och därmed barnen. Att få gå skola i sitt närområde ger en säker skolväg och skapar trygghet. Där människor känner sig trygga och har en meningsfull tillvaro som hänger samman, kan ett livslångt lärande mellan varandra uppstå. I en sådan miljö kan människan växa. Vårt samhälle behöver människor som kan vara trygga i ”sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” (Skolans värdegrund och uppdrag)
BUN hänvisar till kommunens policy ”Modell för attraktiv skola” som en grund till strukturplanen, men policyn och strukturplanen säger emot varandra på flera punkter. Trygghet, levande landsbygd, närhet till skolan, miljö och arbetsmiljö för barnen är saker som man i policyn säger sig vilja värna men som enligt förslaget skulle försämras.
Enligt Skolverket finns det inga regler angående antal kvadratmeter per barn eller elever per skola. Däremot finns det arbetsmiljöregler som gäller både elever och skolpersonal.
Vad är syftet med denna omstrukturering? Om det inte är pengar – vad är då anledningen?
Arbetslaget för verksamheten i Hortlax församling:
Marianne Hellgren
församlingspedagog
Marie Wennberg
fritidspedagog/projektledare diakoni
Karin Westerlund
församlingsassistent
Linnéa Vikström
präst