Med anledning av: debattartikeln ”Polariserande propaganda och lögner” (27/3).
Att vi som företrädare för Socialdemokraterna inte ser på arbetsmarknadspolitik och regional utveckling på samma vis som Moderaterna torde inte vara en överraskning.
Förra mandatperioden inleddes med att vi fick sätta ner foten rejält för att vända utvecklingen där statlig verksamhet drogs allt närmare storstaden. Sedan dess har ett offensivt arbete som handlar om statlig närvaro, utlokaliseringar av jobb och ökade möjligheter till distansutbildning påbörjats.
Januariavtalet innehöll mycket riktigt en överenskommelse om en reformering av Arbetsförmedlingen. Men att på detta huvudlösa sätt dra undan mattan för en viktig myndighet står i skarp kontrast till vad som vore att betrakta som ansvarsfullt och framtidsinriktat.
Det slår hårt mot såväl arbetssökande som personal, dessutom undergräver det behoven för att trygga kompetensförsörjning och en fortsatt stark utveckling i vårt arbetsmarknadsområde.
Vi kan inte tolka Mattias Karlssons ovilja att stå upp för den budget man röstat igenom som annat än att han själv inte känner sig nöjd med dess konsekvenser. Vilket i sig är fullkomligt rimligt, det orimliga ligger givetvis i brist på ansvarstagande.
För om nu denna budgeten sågs som en framgång skulle väl rimligen M istället för att skjuta från sig ansvaret för de konsekvenser som uppstått istället hylla de faktum att arbetsförmedlingen nu föreslås lägga ner sin närvaro på tre orter och kraftig begränsa verksamheten på det stora hela? Vi hör inte den moderata hyllningskören, bara dåliga ursäkter och försök till att byta ämne.
S är berett att ta ansvar för hela Sverige, även när det innebär att vi behöver ”städa upp” konsekvenserna av oansvariga servettskisser.