Strax innan årsskiftet presenterade Naturvårdsverket sin, så kallade, Prince-rapport. Forskningsprogrammet Prince är den mest omfattande och detaljerade beräkningen av den svenska konsumtionens miljöpåverkan som hittills genomförts och slutsatsen är entydig – vill du som konsument minska dina ”klimatfotavtryck” så ska du välja att äta svensk mat.
Forskarrapporten visar att drygt 60 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan sker genom livsmedel som producerats utomlands.
Störst klimatpåverkan har livsmedel från andra europeiska länder (27 procent), från Asien, främst palmolja (14 procent) och Latinamerika, främst kött från Brasilien (10 procent).
83 procent av ”fotavtrycket” för användning av antibiotika i djuruppfödning orsakad av svensk matkonsumtion sker utomlands.
Antibiotikaresistens är, som bekant, ett växande problem globalt och infektioner förorsakade av multiresistenta bakterier orsakar cirka 500 000 dödsfall per år.
Läkare utan Gränser bedömer att så många som 10 miljoner människor kan komma att dö av multiresistenta bakterier år 2050, om inte kraftfulla åtgärder vidtas.
Även den utländska användningen av kemiska bekämpningsmedel är totalt dominerande i produktionen av livsmedel till svenska konsumenter.
När du handlar mat i butik så hamnar endast 9 procent av din köpesumma hos bonden. Staten tar sedan 11 procent i moms. En betydligt större del stannar hos grossist och handel, 32 procent. Det är också en stor del, 37 procent, som går till import, det vill säga till bönder och industri i andra länder. Den svenska livsmedelsindustrin får också en ganska liten del av ”matkronan”; 11 procent.
För tjugo år sedan var det annorlunda, då fick den svenske bonden nästan dubbelt så stor andel av pengarna.
Skillnaden beror främst just på att vi köper alltmer importerad mat. Samtidigt som den svenske bondens andel av konsumtionsvärdet nästan har halverats har importens andel fördubblats; en ökning med 102 procent sedan 1995.
I vår mycket upplysta och klimatmedvetna tid känns detta helt galet.
Att ett land med så goda förutsättningar för jordbruk har hamnat i ett läge där det bara kan försörja halva sin befolkning är en skrämmande utveckling ur, bland annat, två viktiga perspektiv.
För det första handlar det om ett alltmer spänt säkerhetspolitiskt tillstånd i vår omvärld. Sent omsider börjar man nu återupprätta vår militära kapacitet och det synsättet borde även gälla vår livsmedelsförsörjning.
För det andra handlar det om vårt ansvar i den globala livsmedelsförsörjningen. FN beräknar att dagens 7,2 miljarder människor kommer att vara 9,6 miljarder år 2050.
Att mätta alla dessa människor kommer att bli en enorm utmaning, inte minst mot bakgrund att beräkningar visar att klimatförändringarna kommer att leda till att livsmedel, i princip bara kommer att kunna produceras i den norra hemisfären fram emot 2080.
Det finns, med andra ord, många och mycket starka skäl att köpa lokal och svensk mat.