Utan analys – ingen diagnos

Foto: Henrik Montgomery/TT

DEBATT2016-12-04 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För att en läkare ska kunna ställa diagnos krävs ofta provtagning och analys. Den analysen utförs av biomedicinska analytiker. Dagens brist på biomedicinska analytiker gör att provtagning, analys och diagnos försenas – ofta med ökade kostnader och onödigt lidande för patienten som följd.

Har du lämnat blod? Gjort ett cellprov? Lämnat halsprov för odling? Då har ditt prov hanterats och analyserats av en biomedicinsk analytiker – ett livsviktigt yrke.

Biomedicinska analytiker ansvarar för mer än 70 procent av de underlag som krävs för att kunna ställa diagnos och snabbt sätta in rätt behandling då det behövs. Deras analyser och bedömningar ligger även till grund för samhällets planering för att hindra epidemier och pandemier. De har en yrkeslegitimation och ett samhällsansvar, vilket betyder att de garanterar patientsäkerheten.

Behovet av biomedicinska analytiker är stort. SCB:s framtidsprognos visar att om ingenting görs kommer det att saknas nästan 2 500 biomedicinska analytiker 2025. Problemet är att det är för få sökanden till platserna och endast två tredjedelar tar examen. Glädjande är dock att antalet nybörjare på programmet nu har ökat. Universitet och högskolor gör överintag, som sannolikt kommer att påverka antalet examinerade.

Enligt Vårdförbundets Livslönerapport tjänar en biomedicinsk analytiker aldrig in sin akademiska utbildning.

Arbetsgivare har olika lösningar för att hantera bristen på biomedicinska analytiker. Istället för att höja lönerna och göra biomedicinska analytikeryrket mer attraktivt, anställer man undersköterskor för provtagning eller personer med ”motsvarande utbildning” att utföra vissa arbetsuppgifter som biomedicinska analytiker har. Hur ofta anställs någon med motsvarande utbildning som läkare, advokat eller revisor?

Det måste bli attraktivt att utbilda sig till biomedicinsk analytiker och få möjlighet att nå en livslön som motsvarar den akademiska investeringen och insatsen.

Vårdförbundet arbetar tillsammans med yrkesorganisationen för biomedicinska analytiker (IBL) för en nationellt reglerad specialistutbildning och en modell för akademisk specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Med nya, tydliga karriärvägar som möjliggör en bra löneutveckling kan biomedicinska analytikeryrket bli precis så attraktivt som det förtjänar att vara.

Vårdförbundet vill se:

* Ökad kunskap om det livsviktiga yrket.

* Högre lön som motsvarar kunskapen och den akademiska utbildningen.

* Nya, tydliga karriärvägar som möjliggör en god löneutveckling och lönespridning.

* Biomedicinska analytiker som en naturlig del i teamet precis som att patienten ska vara det i personcentrerad vård.

* Möjlighet till specialistutbildning och fördjupning som tillgodoser patienternas och hälso- och sjukvårdens behov.

Läs mer om