Att äta kött, fisk och mejerier ger biologisk mångfald, hörs ofta sägas av animaliekonsumtionens förespråkare. Men bidrar djur som större delen av sina liv står i lador verkligen nämnvärt till den biologiska mångfalden? Enligt LRF konsumerade vi 87,5 kilo kött, nästan 83 liter mjölk och 21 kilo ost per person år 2014. Detta borde ju gynna mångfalden om ovanstående talare har rätt.
Inte nog med att animalieproduktionen i sig ger upphov till utsläpp av växthusgaser, den skövlar också regnskog vilken kallas jordens lungor på grund av dess förmåga att binda stora mängder koldioxid. Regnskogen är det artrikaste biomet på jorden, mer än hälften av alla jordens växt- och djurarter finns där. De senaste 100 åren har markarealen regnskog halverats, varav kött- och mejeriindustrin står ansvarig för 91% av all regnskogsskövling i Amazonas allena.
Bara de senaste 40 åren har livet i haven halverats. Vi använder inte längre metspö för att fiska, vi har stora industriella undervattensdammsugare och överfiskar för att vi kan, inte för att vi måste.
Många arter hotas till följd av växthuseffekten, däribland isbjörnarna då havsisarna smälter. Vattnet blir varmare, och vissa valar får allt svårare att hitta föda då varmare vattnen innehåller en nästan halverad mängd växtplankton, samma plankton som producerar vårt syre.
50 procent av världens korallrev är borta, hälften har alltså har dött som ett resultat av människans girighet. Havet reglerar temperaturen i världen, ett ökat utsläpp av växthusgaser ger ytterligare klimatkatastrofer som följd.
Lösningen finns mitt framför näsan på oss, den ligger där bredvid såsen och potatisen. Vi kan välja att sluta konsumera animalier och därmed ge klimatet och den biologiska mångfalden en chans att återhämta sig.