"Detta är en reform, som förmodligen blir den viktigaste, som vår generations politiker kommer att genomföra för Sverige. Det är en reform för våra unga, barn och barnbarn", sade Stefan Löfven, när han och Isabella Lövin presenterade lagen idag.
Syftet är att styra klimatpolitiken mot de utsläppsminskningsmål riksdagen ska besluta om och att alla regeringens beslut ska ta hänsyn till klimatet.
Målet är att de totala utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska minska med 85 procent till 2045 jämfört med 1990 års nivå och att utsläppen från vägtrafiken ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
Utsläppen från vägtrafiken är ett stort problem i Sverige. En tredjedel av de fossila koldioxidutsläppen, som inte ingår i det europeiska utsläppshandels-systemet, kommer från just vägtrafiken och de minskar inte så snabbt, som de borde.
Men det finns redan ett sätt att minska biltrafikens utsläpp med den hastighet, som krävs för att nå målet. Och det är lätt att genomföra: Lägg en stadigt stigande koldioxidavgift på fossila bränslen som bensin och diesel och betala ut hela intäkten i lika stora delar till varje vuxen medborgare.
Ett enkelt och rättvist förslag, som gynnar den som kör lite i bränslesnål bil eller med fossilfria bränslen. Och de som går, cyklar eller åker kollektivt kommer till och med tjäna på affären.
En sådan här avgift förespråkas av den snabbt växande amerikanska klimatrörelsen Citizens´Climate Lobby och har framgångsrikt testats i British Columbia i Kanada. Glädjande nog växer intresset också i Sverige för den lösningen, som kan bli en viktig del för att nå Parisavtalets mål om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen till seklets slut.
Klimatlagen är en del i det klimatpolitiska ramverket, som kan komma att göra Sverige till ett klimatföredöme och ge kommande generationer en vackrare och hållbarare värld.