Nu är 69 järnvägssträckor är i så dåligt skick att hastigheten måste sänkas rejält.
Samtidigt fantiserar våra politiker om särskilda höghastighetståg på nya banor med stopp i princip bara på ändhållplatserna Stockholm, Göteborg och Malmö. Vad ska vi med detta om övrig järnväg inte fungerar för varken person- eller godstrafik?
Under min tid i Norrland gick trafiken mellan Storuman och Umeå med rälsbuss. 2014 återtog man persontrafik med tåg Umeå – Lycksele om än med stora problem i varje fall vintertid. Häromdagen frågade jag min syster i Lycksele om hon skulle åka tåg till Umeå på en tillställning. ”Nej, det går inte. Järnvägen är i så dåligt skick att jag inte vågar.” Sträckan i fråga finns ändå inte med på 69-listan som ser ut att vara nationstäckande.
Läget för järnvägen är ett av de ultimata bevisen på att svensk offentlig förvaltning inte fungerar. Till detta kommer alarm om tillexempel skolan, sjukvården, vattenförsörjningen och inte minst polisen. Nu pågår budgetförhandlingar. Där nämns inte med ett ord att vi till exempel snart inte har ett enda grundvattenförråd söder Dalälven som utan omfattande och avancerad rening kan användas som dricksvatten.
Grundvattnet hotas av 450 000 infiltrationsbrunnar under det oskyldiga namnet energibrunnar. Kommunerna har inte teknik eller ekonomi för reningen. Energibrunnarna har heller aldrig förmåga att återbetala de stora extrakostnaderna.
Landsbygden hotas av kortslutning mellan grundvatten och infiltrerade avlopp. Enorma kostnader i framtidens pipe line bara för vattenförsörjningen på grund av sammanbrott i förvaltningsapparaten. Ministrars renommé handlar om förmågan att avvisa eget ansvar. Ingen verkar ha förstått att varje myndighet lyder under regeringen.
Politik och media engagerar inte naturvetare. Kärngruppen består övervägande av folk med fötterna i verksamhet som fixar så stor utkomst om möjligt utan egen insats. Signifikativt är att till exempel Miljöpartiet som enligt namnet borde stå för naturvetande i regeringen, som icke leds av naturvetare, Bolund undantaget, men han är märkligt nog finansnisse.
Genomgående har de politiska partierna svårt att rekrytera naturvetare och folk med arbetslivserfarenhet. Den offentliga sektorn står för minst 50 procent av nationens verksamhet men dess förvaltning leds till synes av lågutbildade polares polare och icke naturvetare. Se kriserna i detta ljus!