I ett rasande kritiskt öppet brev från läkargruppen vid Kalix sjukhus avfärdades för en tid sedan landstingsledningens förslag om att avveckla intensivvårds- och röntgenläkare tillsammans med kringpersonal vid sjukhusen i Kalix och Kiruna. Vilket innebär att intensivvårdsavdelningarna helt läggs ned tillsammans med den röntgenverksamhet som kräver aktiv läkarmedverkan.
Författarna påpekade att 650 intensivvårds- och 1800 röntgenpatienter i Kalix efter genomförd förändring varje år måste flyttas till annat sjukhus – läs Sunderbyn – tillsammans med nästan hälften av alla övriga patienter på sjukhuset.
Det enligt landstingets egen så kallade närsjukvårdsutredning 2011.
Av texten framgick bara delvis varför så många löper ökad risk för patientskada eller undvikbar död vid vård på sjukhus utan intensivvård.
En viktig förklaring fås från engelskspråkiga länder – Australien och Nya Zeeland särskilt – som med mobila intensivvårdsteam och patientsymtomvarningsskalor (MEWS) använda på vårdavdelningar förkortar tiden för kritiskt sjuka patienter till rätt och livräddande behandling på avdelning; eller vid behov flytt till intensivvårdsavdelning.
Det är alltså inte bara intensivvårdsplatser som är viktiga. Lika viktiga är intensivvårdskunskaper riktade till patienter på vanliga vårdavdelningar. Tiden från symtomdebut till rätt behandling är avgörande. Det är heller inte ambulanstransporttiden som kommer kosta Kiruna- och Östra Norrbottningars liv i framtiden; på sikt även Pite älvdalingars. Det är den förlorade förmågan att reagera rätt och i tid.
Den utveckling där all opererande sjukvård under en femtonårsperiod helt har avvecklats på sjukhusen i Kalix och Kiruna innebär att arbetsbetingelser för anestesi- och IVA-läkare har slagits i spillror. Nyrekrytering är omöjlig. Dyra stafett- eller (lika dyr?) utlokalisering av Sunderby- och Gällivareläkare är enda kvarvarande lösningar.
Landstinget har för länge sedan satt sig i rävsaxen. I Kiruna, i Kalix och på några års sikt även i Piteå.
För att smita undan människors vrede, den halva befolkning i Norrbotten som inte bor i Luleå, Boden och Gällivare kommuner närmare bestämt, styr ledande politiker och tjänstemän nu ursinnigt mot den största regionpolitiska reformen sedan Axel Oxenstierna.
Norrbottensliberaler har – först av landets alla rikspartier på länsnivå – redan dödförklarat reformen.
Nu hakar Moderaterna på tåget. I hela landet.
anestesiläkare och f.d. fullmäktigeledamot i Norrbotten