Det påstås både det ena och det andra i den ”kulturdebatt” som nu pågår i Piteå-Tidningen och på sociala medier. Det blir lätt att hen ser till sitt eget skrå och utelämnar annat. En hel del av de som är ute i debatten tillhör min bekantskapskrets, både personliga vänner som FB-kompisar. Låt mig direkt säga att ni gör suveräna saker för oss pitebor.
Till er och alla andra som är intresserade vill jag att vi funderar över följande saker:
•Definiera vad kultur egentligen är.
•Vilka är kulturutövarna i ett samhälle?
•Vilka är kulturkonsumenterna i vår kommun?
•Vilka förutsättningar ska en kommun ge kulturen?
•Hur stor del av den gemensamma kakan ska gå till kultur?
•Vem ska fördela dessa gemensamma resurser?
•Är det alltid det offentligas uppgift att lösa problem i kulturverksamheten?
Det finns naturligtvis inte någon facit till dessa funderingar men några ståndpunkter tror jag de flesta är överens om, jag vill på intet sätt säga att jag sitter på svaret. Tycker ändå det är något likt detta vi bör utgå ifrån när diskussionen förs, ur samtalet brukar lösningar uppstå och vi bör se till att tala samma språk. Vi kommer tyvärr aldrig att vara helt överens, vi är individer och individer tycker olika. Tur är väl det, samhällen där alla är ”överens” brukar kallas diktaturer.
En som dock aldrig slutar förvåna oss med sina floskler är Skolpartiets företrädare. Det går inte att bli annat än beklämd när Anders Nordin ännu en gång visar sin fullständiga okunskap, det parti han företräder vill tillsätta en ”kulturelit” som ska föredela våra gemensamma resurser. Lite som i forna DDR och Sovjetunionen.
Att den mannen en gång varit språkrör för ett riksdagsparti är en gåta, något tycker man han borde lärt sig på resans gång, men icke, han har verkligen ingen som helst insikt runt offentlig verksamhet.