Ha tålamod med Norrbotniabanan

Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbottniabanan, vädjar om allmänhetens tålamod nu. Etableringen är på gång – och ska inte avstanna i Skellefteå!

Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanan, vädjar om tålamod nu när projektet ångar på framåt. I debattartikeln reder hon också ut begreppen om vem som gör vad. (Arkivbild)

Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanan, vädjar om tålamod nu när projektet ångar på framåt. I debattartikeln reder hon också ut begreppen om vem som gör vad. (Arkivbild)

Foto: Robert Lundberg

Debatt2018-10-02 09:49
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bygget av Norrbotniabanan har startat och det är givetvis enormt glädjande för alla som lever och arbetar längs kusten mellan Umeå och Luleå.

Men det är av allra största vikt att vi nu värnar de sedan länge beslutade järnvägskorridorerna, att vi har tålamod och lägger allt fokus på det viktiga arbete som återstår.

Allt för att bygget ska färdigställas och inte avstanna i Skellefteå.

Det tog fyra år av brett samarbete, utredningar och samråd innan sträckningen för Norrbotniabanans järnvägskorridor genom Piteå kunde beslutas.

Framför oss ligger nu många år av fortsatt planering och byggande för att banan ska kunna stå klar till 2030. Och Trafikverket håller en hög fart i planeringsarbetet.

För de som väntar på banans ankomst norr om Skellefteå kan det kännas som om arbetet rör sig framåt i snigelfart.

Den beslutade järnvägskorridoren lägger en våt filt över samhällsutvecklingen under de år som är kvar innan bygget startar genom Piteå.

Det kan kännas som att det finns oändligt mycket tid att spela på, oändligt mycket tid för att riva upp beslut och göra om. Men det gör det faktiskt inte alls.

Planering och byggande av projekt i Norrbotniabanans storlek tar väldigt mycket tid. Om banan ska stå klar 2030 finns inget extra tidsutrymme för att ändra på redan utredda och fastslagna beslut om järnvägskorridoren.

2010 var järnvägsutredningen med dess valda korridor över Pitholm med centrala lägen för resecentrum i Sörfjärden beslutad. Därefter följde flera år av stiltje innan projektet fick klartecken och finansiering från EU för planeringen mellan Umeå och Skellefteå.

Framgångsreceptet var de färdiga järnvägsutredningarna. De gjorde projektet tydligt för EU.

Om Norrbotniabanan ska färdigställas till 2030 är det viktigt att vi värnar järnvägkorridorerna längs sträckan, som faktiskt skyddas enligt lag och som planerades i ett brett samarbete under fyra års tid.

I den komplexa processen kring bygget av Norrbotniabanan är korridoren en garant för fortsatt finansiering från EU och säkerställer att projektet färdigställs så fort som möjligt.

Det fortsatta planeringsarbetet genom Piteå, som ligger några år framför oss, där banans exakta läge i den beslutade järnvägskorridoren ska bestämmas, blir avgörande för att Piteås stadsutveckling ska kunna ta än mer fart.

I dag ligger det nuvarande järnvägssystemet som en hämsko över staden. Med Norrbotniabanan ska det också planeras för väl fungerande anslutningar till en bra lokaliserad godsbangård samt bra anslutningar för godstrafiken till de större industrierna.

Norrbotniabanans representanter arbetar aktivt dels för att stärka stödet för bygget av banan och dels för att hitta finansieringslösningar för planering och bygge norrut.

När detta är löst och det äntligen är dags för Trafikverket att planera banans exakta linjedragning kommer Trafikverket återigen att kalla till samråd och då hoppas vi på stort engagemang från Piteborna.

Läs mer om