Med anledning av: Olov Abrahamssons ledare i PT om Ceta-avtalet 2016-11-02
I Piteå-Tidningen hyllar återigen ledarskribenten Olov Abrahamsson Ceta-avtalet mellan EU och Kanada. Han ger en ytterst förenklad bild av vad avtalet innebär.
För det första. Avtalet är ännu inte helt i hamn. Ceta träder provisoriskt i kraft vid årsskiftet. Innan det börjar gälla ska det ratificeras av EU-parlamentet och sammanlagt 38 nationella och regionala parlament.
För det andra. Abrahamsson kallar det för ett frihandelsavtal. Frågan är frihandelsavtal för vem? I själva verket är det ett fulhandelsavtal. Avtalet innebär att demokratin offras till förmån för storkapitalet. Det handlar om att likrikta och standardisera regler och lagar. Miljölagar kan ses som ett handelshinder.
För det tredje. Företagen kan sätta sig över demokratiska fattade beslut. De kan stämma stater för utebliven vinst. Exempelvis om en stat skärper lagar inom arbetsrätten, kan det tolkas som ett handelshinder. Eller om en stat genom demokratiskt fattat beslut i sitt parlament begränsar möjlighet till vinster i välfärden. Tvister avgörs i särskilda ”direktörsdomstolar” som står över nationell lag.
För det fjärde. Allt som inte tydligt listas som undantag kan komma att privatiseras. Det som en gång privatiserats kan inte återföras till det gemensamma ägandet.
Detta är bara några av de saker som skrämmer med Ceta-avtalet. Ceta är egentligen en trojansk häst för att genomdriva fulhandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP.
I Sverige har debatten varit minimal och mycket är hemligstämplat, även för de riksdagsmän som skall ratificera avtalet. Fackföreningsrörelsen i Sverige, med undantag av bland andra transport och kommunal, fungerar som en doakör. Man agerar som en knähund åt storkapitalet. Internationellt (till exempel Tyskland, Frankrike, Österrike, Spanien, Kanada) har fackföreningsrörelsen intagit en starkt kritisk inställning. Protestdemonstrationer med hundratusentals deltagare har genomförts i Tyskland.
Abrahamsson fungerar även denna gång som en megafon åt näringslivet. Kritikerna av Ceta beskrivs som protektionister och isolationister.
Min fråga är: Anser Olov Abrahamsson att företagens intressen står över demokratiskt fattade beslut som fattats i en stats parlament?
Jan Englund använder många stora och hårda ord. Men investeringsskydd och tvistlösningsmekanismer har funnits i internationella handelsavtal sedan 1950-talet.
Att det finns ett skydd för expropriation är inte heller något anmärkningsvärt. Det är inte konstigt om den som investerat ges möjlighet att få kompensation om politiska beslut radikalt förändrar förutsättningarna för gjorda investeringar.
Det handlar inte om att ”storkapitalet ska stå över demokratiska beslut”. Det handlar om att det måste finnas ett fungerande rättssystem för både enskilda individer och bolag.