Logga in

Bengt Larsson

Redaktören har ordet

Kommenterar och beskriver nyhetsproduktionen varvat med personliga reflektioner.

Det är ju tvärtom

Det ramlade in en insändare med ett innehåll som är alltför bekant. Nämligen att Piteå-Tidningens redaktion "aldrig" berättar när bra saker inträffar och "alltid" hugger när det handlar om elände.

Det är givetvis inte sant även om jag kan förstå att den känslan finns. Nyheter är till sin natur ofta tråkiga. Jag gillar heller inte tråkiga nyheter men försöker skilja på att det är händelsen i sig som är tråkig och inte att den berättas.

Så här lyder insändaren:

Replik på reportage om fulla förskolor i centrala Piteå. Så är fallet även inom Öjebyns rektorsområde (och måhända även andra rektorsområden inom kommunen?). Anser att belysningsvinkeln var väldigt snäv då endast stan samt Bergsviken omnämndes som områden som har platsbrist = positivt! Nä, skrivs det någonsin om Öjebyn i Piteå-Tidningen är det oftast med negativa glasögon vilket är en orättvis och felaktig vinkling. Detta spär dessutom på bilden av att områden är antingen positiva eller negativa, bra/dåliga platser att bo på. Till exempel har jag endast läst negativa saker om Solanderskolan, som om några som helst anständiga argument får råda skall vara kvar! Men aldrig om positiva duktiga elever som presterar bra, deltar i tävlingar eller engagerar sig i olika frågor till exempel. Sedan visar statistik över betyg inte hur många av de deltagande som är nyanlända svenskar (vilka är en berikande tillgång som vidgar våra priviligierade barns ögon). Vi som bor/jobbar i Öjebyn har putsat glasögonen och trivs med vår "by". Synd bara att fler inte kan få dela den erfarenheten via er tidning. NYANSERING stavas glosan till er som skriver.

/Öjebybo samt pedagog

 

Jag kände inte igen bilden insändarskribenten beskriver och sökte på Solanderskolan i vårt arkiv på pt.se (ni kan testa själv). Så här lyder de tio senaste rubrikerna i Piteå-Tidningen som handlar om Solanderskolan:

Bättre resultat för Piteås elever (23 januari. I texten lyfts Solanderskolans insatser och positiva resultat fram).

Barn hjälper barn genom lingonsylt (17 december. Texten beskriver solanderskolans arbete för Lilla Hjärtat).

Hurtiga öjebylever vann (11 december. Solanderskolans elever bäst i pitebygden i en rikstäckande motionskampanj).

Uppskattade jullunch på Solanderskolan (3 december. Ett reportage om Solanderskolans elever som gjorde en minnesvärd jullunch).

Hundratals rimmade dikter (30 november. Ett reportage från en bildlektion på Solanderskolan inför en utställning i biblioteket).

Eleverna höjde sitt resultat (30 november. Texten beskriver hur handlingsplanen att höja betygen vid Solanderskolan gett effekt).

Flytt av Solanderskolan skjuts framåt ( 27 november. Artikel som beskriver barn- och utbildningsnämndens sammanträde och beslut).

Återvinning viktigt på Solanderskolan (20 november. Ett reportage om hur skolan reformerat sophanteringen och blev först i kommunen med långtgående återvinning).

Vill riva upp skolnedläggningsbeslut (18 november. Texten beskriver Sverigedemokraternas förslag att behålla Solanderskolan).

Inbrott på Solanderskolan (6 november. En notis om att någon krossat en ruta och stulit pengar ur lokalerna).

Den som orkat läsa hit noterar att nio av de tio senaste artiklarna om Solanderskolan varit positiva och i huvudsak beskrivit hur bra skolan och eleverna jobbat och i många ärenden varit (och är) kommunens spjutspets.

Hur kan då bilden av Solanderskolan, eller snarare vår beskrivning av Solanderskolan, i en del läsares ögon vara så annorlunda? Min egna och helt ovetenskapliga tolkning är att de tråkiga sakerna etsar sig fast i medvetandet. Minnena från det uppmärksammade misshandelfallet eller vår redovisning av de tidigare, sämre betygresultaten ligger kvar där orubbligt trots att vi både då och nu varvat negativt med positivt.

Vad tror du?

Det går bra nu

 

Det är snart fyra månader sedan vi förändrade stora delar av våra digitala kanaler och jag kan bara ödmjukt säga att det så här långt tagits emot mycket väl.

Vår trafik har ökat totalt, speciellt på e-tidningen som i princip fördubblats. Vi bra tillströmning av nya läsare som tar digitala abonnemang och responens från våra läsare är mycket positiv. Här ett färskt exempel:

"Hej på er!

Vill på detta enkla sätt  "slänga ett stort parti" beröm över nya appen. Ni har nu tagit steget upp i elitserien. Fortsätt på denna fina väg. Har läst tidningen i den gamla appen dagligen under flera år (min hustru håller sig till papperstidningen mycket för korsordens skull ) Retat mig på pilar m.m. Men nu har ni gjort något mycket bra!"

Det är klart att sådant här värmer. Många hejarop och ökande besökssiffror och vilja att betala för vår journalistik är både roligt och framförallt viktigt för att vi ska kunna fortsätta spela den viktiga roll vi har  för demokratin.

I dag ser vi att läsningen av den redigerade tidningen ökar. Det vill säga att tappat på papperstidningen är mindre än ökningen på e-tidningen, det vill säga exakt samma produkt fast publicerad digitalt.

Vi ser också att den digitala trafiken ökar och att läsningen i mobilen nu är klart störst. Ni blir alltså bara fler och fler som tar del av oss trots att vi samtidigt har ökat andelen lokal journalistik som bara är öppet för er som har abonnemang.

I dag har vi tre möjliga abonnemangsformer. Det är Allt som innebär papperstidningen i lådan, tillgång till e-tidningen och allt material på sajten. Premium som ger dig e-tidningen och allt innehåll på sajten samt Surf som ger dig nyheterna digitalt men inte e-tidningen.

Det viktigaste i detta är ändå att vi tycks levera en lokal journalistik som våra läsare verkligen vill ha och att vi med läsarna som stöd kan utöva granskningen och beskrivningen av makt och ditt lokalssamhälle med fortsatt tyngd.

Stora nyheter på våra sajter

 

Du har redan märkt det. Vi har uppdaterat och moderniserat våra sajter pt.se och m.pt.se och byggt en helt ny app. Enklare, snabbare och framförallt en bättre läsupplevelse för våra prenumeranter. Sanna och relevanta lokala nyheter levererade snyggt förpackat dygnet runt

 

Det är mycket som förändrats på en gång och innan jag berättar mer om alla nyheter är det en sak du som läsare måste göra om du har telefon eller läsplatta från Apple. Ladda ned vår nya app från Appstore. Här laddar du ner från appen till din Iphone. Det var inte möjligt att bara göra en uppdatering av vår gamla app och du som användare måste göra handgreppet. Men det är garanterat värt besväret. För er med Android är det bara att uppdatera appen.

 

I den nya appen ligger flera av förbättringarna. Till exempel en nyutvecklad e-tidning anpassad till det mindre formatet. E-tidningen är en digital kopia av papperstidningen som du som prenumerant kan läsa när du inte är i närheten av din brevlåda. E-tidningen publiceras tidigt på natten och självklart är även desktopversionen uppdaterad.

I appen kan du också välja vilka ämnen du vill följa eller vilka pushnotiser du vill ha. Så ladda ned eller uppdatera appen redan nu och kom igång.

Fler nyheter är förbättrad läsupplevelse för artiklar, bilder och filmer och ett enklare sätt för våra läsare som inte prenumererar att betala. Vi har tagit bort plusmärkningen av låsta artiklar men fortsätter hålla delar av det redaktionella materialet exklusivt för er som köper tidningen eller har ett surfabonnemang.

 

Men det viktigaste är trots allt innehållet och den oberoende journalistiken. Vi har inlett samarbeten med tidningarna både norr och söder om oss i syfte att stärka vår lokala bevakning i Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog. Piteå-Tidningens reportrar kan koncentrera sig på att bevaka maktutövning, beskriva händelser, fördjupningar och artikelserier och göra det i text, bild och rörlig bild.

Det är nyheter du kan lita på är korrekta och där det inte finns något annat syfte än att berätta det som är sant och relevant för våra läsare. Vårt jobb blir allt viktigare i en tid då rykten och osanningar får helt andra fötter än tidigare. Vi levererar nyheter och information du kan lita på. Det är grundförutsättningen för hela vår existens och inget vi tummar på.

 

Är du prenumerant på tidningen eller har ett abonnemang på sajten sedan tidigare är det bara att logga in och läsa allt på sajterna. Är ni flera i hushållet kan ni koppla på familjemedlemmar på upp till fem personer på samma prenumeration. Stort grattis och ett hjärtligt tack till er. Har du inget abonnemang kan du testa våra digitala produkter för 29 kronor i en månad och sedan ta beslut om du vill fortsätta. Vi har ingen bindningstid och du kan när som helst sluta.

 

Vi ska göra vad vi kan för att du blir kvar som prenumerant. Det gör vi genom att leverera bäst och mest av lokala nyheter med vår kvalitetsstämpel. Beslutet är ditt men jag hoppas du gillar det vi levererar och tycker det är värt hela slanten.

 

Vad är nytt?

  1. E-tidningen. Den nya versionen är lättare att läsa på mindre enheter som surfplattor och telefoner. Den är nedladdningsbar och du kan läsa din tidning även där du inte har täckning.
  2. Appen. Piteå-Tidningens nya app för Ios och Android har en rad funktioner som underlättar din läsning. Du kan välja ämnesområden du vill följa eller vilka pushnotiser du vill ha.
  3. Nyhetsartiklarna har ett nytt utseende som underlättar läsningen och hjälper dig vidare till andra artiklar i samma ämnen.

Svårt att rätta andra

 

Sociala medier växer och har blivit ett viktigt inslag i Piteå-Tidningens redaktionella arbete. Givetvis vill vi vara där de som är intresserade av vår journalistik finns. Vi använder exempelvis Facebook för att väcka intresse för vårt material, att skapa debatt och förhoppningsvis locka till merläsning i våra kanaler.

Det är inga konstigheter och med våra drygt 11 000 följare på Facebook, 1 500 på Instagram och närmare 2 000 på Twitter når vi läsare som annars inte skulle läst oss. Undefär 3-4 procent av vår trafik på sajten kommer från sociala medier och runt tio procent av trafiken på vår mobilsajt.

Men sociala medier har framförallt blivit en viktig källa till information att göra journalistik på. Självklart följer vi flödena och nappar på det som verkar intressant.

Baksidan av flödet på sociala medier är att innehållet inte alltid stämmer. Det är inte bara en gång det seglat upp beskrivningar av allvarliga händelser som vid kontroll inte visade sig sanna eller överhuvudtaget inträffat.

Vi har försökt verka fram ett sätt att hantera problemet redaktionellt men inte hittat annat än att tiga om det är bäst. Om vi skulle börja dementera osanna nyheter på sociala medier hamnar vi i en svår situation. Jag ser problemet med att människor går omkring och tror saker som inte stämmer och ser också att det ligger under vårt uppdrag att göra en insats där. Men samtidigt får vi i ett sådant läge inte missa någonting – det vill säga det PT inte dementerar eller beskriver en annan bild av blir då ännu mer "sann".

Så länge får ni helt enkelt lita på att stora, allvarliga händelsenyheter i Piteå som Piteå-Tidningen inte skrivit om helt enkelt inte har inträffat.

Bygget flyttat – ryggen fri

 

Se på bilderna här ovan. Det är en carport Piteå-Tidningen byggt åt hyresgästen Advokatbyrån Kaiding. Maskinerna och byggjobbarna är där för att flytta hela den färdigbyggda carporten 72 centimeter.

Den hamnade nämligen fel. Någonstans i den långa kedjan från idé, beställning, bygglov, kartor, ritning, utsättning och bygge uppstod en förskjutning av placeringen så carporten hamnade 72 centimeter in på Piteå kommuns mark mellan Piteå-Tidningen och Timmerleden.

Problemet gick inte att lösa på annat sätt än att bygga nytt fundament, flytta byggnaden denna knappa meter och bila bort resterna – detta oavsett var i kedjan felet begicks.

Nå, nu är det gjort och med det kan vi på redaktionen fortsätta berätta om felplacerade byggsatsningar utan att åka på det klassiska argumentet "men ni då?"

Detta även om våra 72 centimeter inte är i närheten av det sju meter felplacerade Stadsberget.

Om händelsen i Blåsmark

Vi fick inte vara med på ett möte om framtiden för skolan i Blåsmark på kvällen 20 februari. Ett möte mellan representanter från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i BUN och föräldrarna till barnen i Blåsmarks skola. Piteå-Tidningens två representanter ombads lämna lokalen och så gjorde de också efter att muntligt försökt få mötesarrangören på andra tankar.

Det här är inte direkt ovanligt och jag kan förstå att det finns situationer där representanter från pressen kan verka hämmande på vilken information som bollas runt. Men här stängdes dörren av representanter för barn- och utbildningsnämnden som i andra sammanhang pratar om transparens och öppenhet i frågan om kommunens skolstruktur. Beslutet att köra ut PT var också emot föräldrarnas vilja, åtminstone dem som PT pratat med före och efter mötet.

Självklart har vi metoder att gå runt den stängda dörren och plocka fram relevant information till våra läsare, även om det är bättre att objektivt beskriva båda sidors argument, stämning på mötet och liknande genom att fysiskt närvara. Så problemet är inte att PT fick lämna lokalen. Det bun-representanterna gjorde var att stänga dörren för PT:s läsare, det vill säga samma människor politikerna representerar.

I en insändare i PT ställer skribenten frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola om varför PT inte fick vara med på mötet. Rahkola svarar långt och använder stor del av utrymmet att kritisera PT. Vi är oprofessionella, ger fel information till våra läsare, är unga (underförstått okunniga) och har brister i vår interna kommunikation.

Jag har full respekt för Rahkolas svar på frågan varför PT inte var välkomna. Att inte bjuda in till mötet med BUN som avsändare utan som enskilda politiker i BUN är väl smart om man vill slippa de gängse rutinerna, att ett stängt möte utan press kan öppna för att deltagarna vågar diskutera problem har också en poäng. Hur relevant det är i en fråga som rör en skolas vara eller icke vara får andra bedöma.

Det finns en aspekt till i den här historien som gör idén om stängda möten i stora frågor rätt utopisk – sociala medier. En majoritet av föräldrarna på dessa möten har i dag en helt annan möjlighet att själva publlicera vad som händer. Så i dagens medievärld plockade BUN-representaterna ut en aktör som inte fick delta, Piteå-Tidningen.

Jag diskuterar aldrig våra arbetsmetoder men med anledning av härskartekniken att avfärda PT:s representanter som "unga", i insändarsvaret och "ungdomar" i samtal med oss, kan jag berätta att vår akademiskt journalistutbildade reporter har runt 20 års erfarenhet och den akademiskt journalistutbildade fotografen på plats har fem år.

Det skulle helt enkelt vara tjänstefel av oss att inte försöka få vara med och ett svek mot våra läsare. Med det sagt är det fullt ut professionellt att göra vad vi kan för att komma över information och uppfattas det negativt av dem vi är satta att bevaka är det ett pris vi kan ta. 

 

Bengt Larsson Chefredaktör, ansvarig utgivare
Bor: Hortlax
Bakgrund: Journalist hela yrkeslivet. Redaktionell ledare på Piteå-Tidningen sedan 2000.
Vid sidan av jobbet: seglar när isen är väck, håller mig inomhus under kalla årstiden
Brinner för: Den lokala oberoende journalistiken och jakten på sanningen.
Kontakt, mejl: bengt.larsson@pt.se
Tel: 0911-645 92 Mobil: 070-226 88 18


 Vill du ställa frågor till Bengt Larsson hittar du chatten Fråga redaktören här. Givetvis kan du också kommentera blogginläggen och ställa frågor här på bloggen.

  • Senaste blogginläggen

Bloggar

Annons